Att bruka sin del av jorden

Att ha en trädgård är en rikedom.

.

.

Men det vi lyckas odla bäst hemma hos oss är en massa värdelöst gräs som inte kommer till någon nytta. Det bara läggs på komposten och luktar surt.

.

Egentligen är det bättre med grönsaksland och rabatter.

.

Dem gräver du om ordentligt på våren och du skördar på hösten. Det är de stora jobben. Förutom det rensar du högst fyra gånger på ett år, om du är lite mer noggrann än jag. Jämför det med antalet timmar du lägger på att klippa och räfsa gräsmattan så får du se vad som är värt nått.

.

Man vinner knappast en massa pengar på att odla eget. Men du vinner motion och träning, en enorm tillfredställelse och en smak som du aldrig får i affären. Om du dessutom bryr dig om jord och natur så är det ju så att det är bara när du odlat det själv som du faktiskt vet vad du äter. Jag tänker då på bekämpningsmedel och andra gifter.

.

Vi har otroliga areal jordbruksmark i Sverige.

.

Vad tror du händer med dem om inte vi brukar dem?

.

Vad ska vi med all gräsmatta till egentligen?

.

Vissa kanske tycker det är vackert, och då tycker jag att man ska ha kvar sin gräsmatta.

.

Jag tycker inte att det i första hand är särskilt vackert.

.

Så då väljer jag att jobba för att vi ska gräva ett ordentligt grönsaksland till.

.

Kommentarer
Postat av: Annika

Jag är helt enig med dig! :) Jag vill veta var min mat kommer ifrån. Och jag har absolut inget emot att lägga tid på grönsaksland m.m. Funderar t.o.m. på att ta jägarexamen så att jag kan jag oxå. Ha det bäst! <3

2011-09-05 @ 14:01:01
URL: http://gabulfota.blogg.se/
Postat av: Pamela

Jag tycker om att man kan leka boll-lekar på en klippt gräsmatta. Dessutom tycker jag det är roligare att klippa gräset än att gräva i trädgårdslandet, men önskar ibland att jag kunde och ville, har inte hunnit gräva upp min potatis ännu och undrar lite om den fortfarande kan ätas... Sen har jag nog kommit på att jag är lite rädd för högt gräs, framför allt pga fästingar... Förra helgen hittade jag dessutom en orm i trädgården, jag blev så överraskade att jag blev lite chockad och rädd...

2011-09-08 @ 22:42:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0