Tomtebolycka

Då var slaktaren kontaktad. Han som ska reducera antalet djur på gården inför vintern och reducera kostnaden för dessa djur avsevärt. Det känns vemodigt, det ska absolut erkännas..

Nästa år hoppas jag att jag har mera koll på vad det kommer att kosta. I år har jag räknat för lågt, så det blir dyrt kött. Nästa år hoppas jag att jag har tid och ork att annonsera i tid, så jag kan sälja fler husdjur än jag gjort i år. De som blir kvar kan ju då få bli tyngre. Då blir vårt kilopris mindre kostsamt..

Men nu är det som det är. Det ska bli skönt med mindre arbete ute och mer arbete inne. Jag har bestämt att sju burkar mjölksyrat ska stå bredvid de burkar jag redan har. I övrigt ska det till en burk lingonsylt också. Resten av skörden torkar jag eller äter färsk för frysen är redan full. Där ska saft och kött trängas. Hela den långa tiden till nästa höst. Nästa skörd.

Mitt kök känns kallt och kalt utan gardiner nu. Jag har varit utan länge. Nu vill jag boa och göra det mysigt. Värma kalla tår och elda. Bära ved i backen i tunga plastbackar.

Naturen har sakta börjat bli äldre och dö. Den ger oss frukt och bär som tröst. Så vi ska minnas att den snart är tillbaka igen. Tillbaka hos oss. Sorgesamt, vemodigt, vackert skiftar naturen färg och dör ut. Gräset slutar spira. Allt ska vila ett tag. Och vi med.

Snart kommer jag gå på frostigt gräs i jakt på kvistar för juldekorationer. Tomtarna ska få titta ut igen. Tipp och tapp :)

Sen kommer vilan. Mörk vila. Tills solen väcker oss igen som en gnistrande älva på snökristaller. Då ska vi skratta åt den mörka vilan och nästan bli tokiga av längtan efter att få gräva i den kalla mörka jorden igen. Att få se något som spirar. Att odla groddar i söderfönstret. Att se en ros slå ut och kråma sig mot solen, den härliga solen.

Det känns långt borta nu.

Jag har fått en tupp till :)

Tänk att det finns de som faktiskt GER bort tuppar till oss som ändå redan har höns!

Stor och ståtlig Sussex. Aningen vitspräcklig och galer gärna och ofta. Hedemora- hönan blir helt till sig i trasorna. Och dvärgkochinerna springer skrämt iväg när han ska äta. Jag har blivit erbjuden att köpa två lohman-hönor också, som värper för fullt. Om jag bara kunde hitta visitkortet med deras nummer skulle jag åka dit på söndag.

Solen verkar vara sugen på att visa sig idag. Och fläsket ligger färdigrökt hos grannen. Besök från Kalix är på väg. Det är bara det att Marcus jobbar som stör idyllen lite grann.

Annars är den mitt liv :)