Tomtebolycka

Jag sitter och tittar på en svart, blank, sovande varm valpkropp. Den sover i mitt knä. Hon är så fin, så vacker på sitt sätt. Fortfarande lite fumlig och klumpig, men ändå graciös och smidig i sin unga kropp.

.

Hennes bruna stora ögon tindrar när hon ser mig.

.

Jag är mat, värme och trygghet, och hon är min och vår och en del av vår värld nu. Vi ska följas på promenader och slipas mot varann. Jag ska lära henne lyda, för det vet jag att hon kan. Vi ska visa att vi jobbat och kämpat tillsammans.

.

Vi ska älska varandra som bara vi kan!