Den första vinterdagen

Så kom den. Tyst, stilla, oåterkalleligt. Mitt trädgårdsland luktade frusna grönsaker av allt jag inte hann ta upp. Kaninerna nosade besviket på frusna vattenflaskor. Vattenslangen frasade och krasade.

Vinter.

Vare sig jag är färdig eller inte så är den nu här. Vatten ska bäras, förråden ta slut.. Djuren ska ju hamnat och vatten så de kan bygga på underhudsfettet inför vintern. Pälsarna lämnar den mjuka, lätta sommarbehåringen.

Och jag fryser. Pyjamas på natten och underställ på dagen. Tjocksockarna, var la jag dem? Och var ska vi lägga all ved?

Ja, oavsett om vi är klara eller inte så är vintermiljö här. De första, vackra, dammande snöflingorna dalade i morse över frostgrå gräsmatta.

Och jag log med hela hjärtat!






Skitkonstigt

Idag har vi jobbat med performance art och installationer. Mycket intressant men kort om tid så det blir lite skissartat..

Dagens känsla är iallafall att jagare gång jag gjort något så vill jag göra det igen, direkt efter. Jättekonstigt! Det är som att jag lär mig så mycket under processen så direkt efteråt vill jag använda det jag kan igen.. Och igen.. Och igen.. Man blir ju aldrig klar!



Här ser du alltså min hyllning till ringblomman. Trädgårdssolen, som växer i bajsig, maskfylld jord och ger så mycket igen.

De torkade bladen är frasiga och skräpiga, de håller liksom ihop. När man inser hur användbara dessa blad är i bland annat mat är det lätt att bli förfärad över att man inte kommit på det tidigare.

Lite så.



Höst och vår är lika nakna

Vi var så duktiga igår. Måste bara få berätta! Vi hade hunnit plocka bort mycket inför vintern, men inte allt.
Vi hade tömt krukor och gödslat rabatter innan och efter förra snön, men en hel del var kvar! I garaget stod kapsågen kvar på sin ställning och golvet var täckt av brädstumpar och sågspån.

Men vi hann allt! Och när vi sopade ut det sista från garagegolvet så såg vi de vita flingorna som dansade mot marken. Tunna, skira, lätta flingor som liksom yr på plats till skillnad från de stora blöta flingorna vi fick sist.

Igår mådde jag lite sämre och la mig att vila på soffan en stund. Men jag upptäckte att det var för kallt där! Då tog jag mig resolut i kragen och röjde upp ordentligt där inne. Plockade ut, rättade till, fyllde ved. Hädanefter sker dagvila i köket och kvällsmys uppe, om vi inte vill elda så det blir varmt innan i salen. Men det blir liksom lite mer av en aktivitet då då. Om ni förstår vad jag menar.

När jag gick där ute igår och plockade ihop sommaren så slog det mig att höst och vår är ganska lika trots att de är motsatser. Båda årstiderna är nakna och synliggör allt som ligger ute och skräpar. Det är lätt att hitta gammalt som nytt. Mellan dessa årstider ligger sommaren med sin gröna prakt som döljer allt eller gör det lite vackert ändå. Vintern med sitt vita täcke som gör allt osynligt sånär som på små vita kullar som avslöjar ojämnheter.

Brungrönt gräs, torra löv och grön mossa. Man passar på, innan nästa årstid kommer. Årstiden med arbete eller årstiden med vila. Årstiden med samlande eller årstiden med ätande. Årstiden med värme eller årstiden med kyla.

Nu är det dags att äntligen vila.


Slaktare på väg..

Då var slaktaren kontaktad. Han som ska reducera antalet djur på gården inför vintern och reducera kostnaden för dessa djur avsevärt. Det känns vemodigt, det ska absolut erkännas..

Nästa år hoppas jag att jag har mera koll på vad det kommer att kosta. I år har jag räknat för lågt, så det blir dyrt kött. Nästa år hoppas jag att jag har tid och ork att annonsera i tid, så jag kan sälja fler husdjur än jag gjort i år. De som blir kvar kan ju då få bli tyngre. Då blir vårt kilopris mindre kostsamt..

Men nu är det som det är. Det ska bli skönt med mindre arbete ute och mer arbete inne. Jag har bestämt att sju burkar mjölksyrat ska stå bredvid de burkar jag redan har. I övrigt ska det till en burk lingonsylt också. Resten av skörden torkar jag eller äter färsk för frysen är redan full. Där ska saft och kött trängas. Hela den långa tiden till nästa höst. Nästa skörd.

Mitt kök känns kallt och kalt utan gardiner nu. Jag har varit utan länge. Nu vill jag boa och göra det mysigt. Värma kalla tår och elda. Bära ved i backen i tunga plastbackar.

Naturen har sakta börjat bli äldre och dö. Den ger oss frukt och bär som tröst. Så vi ska minnas att den snart är tillbaka igen. Tillbaka hos oss. Sorgesamt, vemodigt, vackert skiftar naturen färg och dör ut. Gräset slutar spira. Allt ska vila ett tag. Och vi med.

Snart kommer jag gå på frostigt gräs i jakt på kvistar för juldekorationer. Tomtarna ska få titta ut igen. Tipp och tapp :)

Sen kommer vilan. Mörk vila. Tills solen väcker oss igen som en gnistrande älva på snökristaller. Då ska vi skratta åt den mörka vilan och nästan bli tokiga av längtan efter att få gräva i den kalla mörka jorden igen. Att få se något som spirar. Att odla groddar i söderfönstret. Att se en ros slå ut och kråma sig mot solen, den härliga solen.

Det känns långt borta nu.


Så smått sjuk

Oj oj vad blogginspirationen har blivit sämre. Jag hoppas på att i framtiden har råd med en riktig dator och en riktig kamera. Det skulle göra saker och ting mycket enklare! Dessutom fattar jag inte hur det är tänkt att man ska kunna byta design nu när blogg.se har gjort om sin sida. Jag börjar tycka att det vore skönt med en egen hemsida att blogga på, som liksom inte blev uppdaterad om jag inte ville det själv. Man börjar ju vara motsträvig tant för länge sedan!

Jag har skaffat höns! Sex små bruna varav två är tuppar. De är så söta och har ett fascinerande språk sinsemellan. Jag försöker locka ut dem på gården med diverse godsaker, men de verkar tycka att det är tryggast inne i hönshuset ändå. De kan de ha helt rätt i med tanke på vår lekfulla hund som bara lyssnar ibland.

Om jag lyckas ta mig från hemmets lugna vrå idag ska jag plocka röda vinbär och göra Juice. Annars får jag nöja mig med att peppra Norran med insändare och planera nästa träff för självhushållningsnätverket, en föreläsning om just det nätverket till hållbarhetsveckan, en surströmmingsfest, weekendresan till Vilhelmina och ett hemligt möte imorgon..

Kom just på att jag kanske inte är så lat som jag känner mig.


Sol och rymningsförsök

Tänk att solen äntligen kom hit också! Vi har haft en underbar midsommarhelg! Sommarsolståndet firade vi på bjuröklubb, ensamma på klipporna med en påse ostkrokar. Fantastisk solnedgång. Sen sov vi på hotellet i Uttersjöbäckens skola. Det rekommenderas varmt!

På midsommarafton gjorde vi Marcus tradition. Vi hälsade på folk i bonnstan, gick längs älven och åt lunch på kyrkholmen. Mycket vackert och idylliskt. På kvällen hälsade vi på en Åsa i en stuga vid vårt hav. Underbart ställe, underbar mat och underbara människor. Tänk vilken tur vi har!

När allt detta var över så var det ju fortfarande bara lördag. Så vi for hem och tog helg :) När vi svängde upp på gården skuttade en av kaninungarna runt lös på gården! Tydligen har de bitit sig ut genom hönsnätet och gett sig av på egna äventyr. Först igår fick vi in alla i buren igen.

Hönshuset blev iallafall klart i lördags och vi hann även med hemgjort äppelvin och ett kvällsdopp innan det blev söndag och arbete med både gräsmatta och rabarber. Nu är stuggrannarna hos oss igen, så nu börjar det vara sommar på allvar.

Och tänk att varenda frö finns i jorden. Det bådar gott för hösten!


Jag är slut!

Det kommer att komma dagar när jag inte jobbar dygnet runt.

När jag kan blogga varje dag igen.

Det kommer att komma dagar utan snor och regn

Med jordgubbar och hemodlade grönsaker

De kommer bara inte iår.

Tills dess kommer här en inbjudan från en kompis:



Välkommen hem till oss tisdag den 19/6 kl.18.30!

Detta är min första sommar som tvåbarnsförälder och jag har insett att någon tid för ogräsrensning kommer inte finnas i år. Våren blev kall och regnet öser ned. Men ogräset spirar. Frågan är ju vad man då kan fylla skafferi och frys med? Vad kan vi göra för mat och dryck av det den vilda naturen ger oss?

Jo det är just detta som vi tänkte prata om på tisdag. Allt från nyttiga soppor och honung av maskrosor till vin kan vi få alldeles gratis. Vi har inte bjudit in någon föreläsare denna gång, för vi vet att det finns mycket kunskap om detta i gruppen redan. Så vi tänkte att vi ses och delar med oss av det vi vet och inte vet, och så går vi hem lite rikare än vi kom!

Som vanligt tar vi med oss några kakor till knytisfika så bjuder jag på kaffe/the/saft.

Mvh Viktoria Varodell, Bygdeträsk 108 För vägbeskrivning ring 0730552826.


Leva lite bakfram.

På sommaren är man ledig. Det verkar vara någon gammal kvarleva från förr detta att man ska längta efter att bruka jorden under de korta sommarmånaderna, och då kan man ju inte jobba..

Med andra ord blir de korta sommarmånaderna min enda chans att förverkliga både min yrkeskarriär och min trädgård. En absolut omöjlig ekvation, men eftersom ekvationen är mitt liv så är det bara att leva. Jag fortsätter gå på alla evenemang, jag tar hand om hus, hem och odlingar. Jag sköter djur och står på marknader. Och jag gör karriär. Under tre korta månader. Juni, Juli och Augusti. Allt ska göras. Allt ska bli sant.

Det är tur att vi har en lång höst. En lång tid att mjölksyra, sylta och safta. Att stå på skördemarknad. Att samla inför vintern. Att kanske jobba lite extra ändå. Och samtidigt vara med ungefär överallt när alla kommer utvilade från sin semester och kan känna inspiration till att kanske komma och vara med. Engagera sig. Lite bitter blir man.

Men varje gång man får med sig någon mer är det värt det. Och det är väl bara att se fram emot framtiden. Snart är det jul igen. Och vinter med vila. Tråkigt, enahanda, men lugnt och skönt.

Men nu är det dags att jobba dubbelt. Både hemma och borta.

Åtminstonde sommar.

Veckan blev intensiv. Fick veta relativt sent vad jag skulle jobba med i sommar så planeringen hann inte riktigt med. Senaste veckan har jag försökt förstå vad det är jag ska göra hur egentligen. Kan beskriva det hela som en mindre regnskog av lagar, regler, riktlinjer och bedömningar.. Regnskogen går inte ta sig igenom med en röjkniv som en annan crocodile dundee utan man måste varsamt lyfta på varje gren och analysera den innan man kan gå förbi.

På kvällarna har jag grävt i min trädgård. Det har varit så skönt att göra något fysiskt och ute när jag kommer hem efter en lång dag med pannan i djupa veck.. Med ögon som tårats at en oidentifierad "torr luft" som jag inte alls kan förstå. Resultatet har blivit korta nätter med djup, drömlös sömn. Man liksom känner att man lever.

Så idag tar jag det väldigt lugnt. Sover så länge jag vill och väntar på finbesök. Skulle ha fått ordning på klädkaoset nere också, när det ändå blåser för mycket för att ha det skönt ute.. Men det ska ses som en bonus isåfall.

Imorgon blir det kosläpp i Lövvattnet. Kom dit vetja!


Svala morgnar, varma dagar..

Morgonsolen lyser obönhörligt på rutan. Det är kallt i sovrummet, skvallrar om nattfrost. Fukt från jorden som fick stanna på sin flykt mot himlen. Som tinar i morgonstrålar och först efter det får fortsätta sin flykt.

Tungt är det. Arbetsamt att gräva i den fuktiga jorden. Jag gör en stor rektangulär grop o gräsmattan och klär med kraftigt Hönsnät. Jag förankrar väggar av träreglar och svagare Hönsnät i botten. Lägger tillbaka gräsmattan igen. Trampar till. Där ska de bo, de små tussiga liven.. Som lärt sig äta och dricka själva. Som gått från små popcorn till miniatyrer av de vuxna. Som hoppar in i huset så buren skallrar, precis som mamma.

Och det känns så rätt. Att jag ska vara här och ge mat till djur, gräva gropar och filosofera om frost. Ändå vet jag att det nog inte går.

Jag visste att det var svårt att få jobb. Men jag kunde aldrig drömma om att det var såhär hårt.. Så jag måste nog flytta på mig ändå. Iallafall för ett tag.. För pengar måste man ju ha verkar det som..


Nedrans trädgårdsdrömmar!

Jag hade besök av mellanbygden, vår lokaltidning idag på förmiddagen. Vi pratade trädgårdsdrömmar och Svensk landsbygdspolitik bland annat. Vi får se hur stor del av samtalet som får plats i reportaget :)

Sen fick vi fint söndagsbesök av min mormors namne Sigrid som lekte min gamla leksaksladugård och jagade katten. Knappt hann jag sätta mig ner förrän det knackade på dörren igen. Då var det en kaninuppfödare som kom för att prata och mysa med mina små kaninungar. Tänk att de snart är så stora att det är dags att sätta dem i en egen bur! Tänk så snabba dessa djur är.

Idag regnar, regnar och regnar det. Och hela veckan är full av aktiviteter.. Jag funderar på om jag skulle ha sytt nått. Ett förkläde är jag sugen på. Om jag bara visste hur jag ville ha det! Nåväl, denna dag lär också försvinna lika fort som den kom, så bäst att fånga den!

Ha det fint!

Då var det vår också här!

Jaa, nu är det sannerligen vår! Med ny design och allt.. Jag fick ta in mina plantor natten till idag, men jag tittar på yr.no och hoppas att det var den sista frostnatten. Skogsvägen som går till åkerlappen där vi hämtar jord är nu snart snöfri. Så det är bara att ta trädgårdstraktorn, hämta hästskit och jord till varmbänken och börja plantera.

Det riktigt kliar i fingrarna!

Idag har jag lämnat in den projektplan vi har arbetat med hela maj och april. Den har varit som en liten egen resa i sig! Men bra blev den och nu ska vi avvakta kommentarer från dem som håller i slantarna..

Idag ska vi bygga vidare på det fina lilla hönshuset. Sen ska vi också ha en trädgårdsplanering med självhushållningsnätverket ikväll. Det var tänkt att en trädgårdsmästare skulle komma och dra upp grunden för alla planer och drömmar jag har, men hon råkade bryta armen! Därför blir det istället Margareta från Kräkångers ekogård som kommer. Hon odlar massor av grönsaker och säljer till affärerna här omkring. Och nu ska hon alltså hjälpa mig planera min grönsaksodling. Min tanke är alltså att jag ska odla sånt som ger mycket för lite ansträngning. Men det är klart, det ska ju vara vackert och tidsenligt också.. Och lätt att stängsla in!

Ja, jag hoppas du också får en bra dag i solen som jag!


Äntligen.

Det är mitt i natten.

Fullmånen lyser på förfäders ängar. På bästa myrmark där sportstugor nu står.

Den här töra Bröta. Som Rune sa. Rune, den vithåriga tvillingen med isögon, som fick varenda kvinna på fall men aldrig blev pappa. Vackert, vemodigt, svenskt. Dalarna. Mitt andra hem.

Jag såg ett gult hus här till salu. Med brutet tak och fula tapeter. Det var så sött så jag fick ont i magen. Tur jag inte har råd!

Någon gång i mitt liv ska jag bo här. I Särna. Bara inte nu. Men jag tror jag har många år kvar att leva. Fler än de flesta faktiskt. Så jag hinner.

Men just nu ska jag bygga upp nått stort och fint i Ljusvattnet. Det här är mitt vattenhål. Min ro i själen. Ett ställe som jag tänker mig till när jag behöver lugn. Nu väntar några dagar här med släkten. Med liv och rörelse. Värdefulla dagar, timmar, minuter.. Jag ska suga ut det bästa ur varenda en.

Framför mig ser jag farfar sitta och sola vid stugknuten. Där är hans himmel. I det ögonblicket när solen värmer hans ögonlock.

Jag önskar att ni var här, farfar och farmor. Saknar er så.


Längtan till fjälls!

En av mina långa djupa rottrådar ligger i dalafjällen. Bland krokiga, korta urgamla tallar och spöklikt ljusgrön fönsterlav. Där finns en höjd, en vall och en skog som andas jag. Som ropar av längtan efter mig. Mons Helena. Så många generationer har brukat jorden där. Kämpat och slitit, för min framgångs skull. Jag är så tacksam.

Men det är mitt liv jag måste leva.

Varje år, tidig vår och höst, när det är mycket med det värdsliga och lite med det jordiska just här. Då längtar jag mig nästan sjuk till Särna. Många andra längtar dit på sommaren. Då tänker de getmjölk och kolbotten med mesmörduppe på vallen. Med bräkandet runt knuten. Och visst är det magiskt där mitt i sommaren. Visst är det så.

Men mitt eget traditionsarv från min farmor- generation pekar på ditresa till påsk och till älgjaktens början. Och på något konstigt vis är det oftast även då jag behöver det mest. När jag behöver vila mig från det värdsliga innan det jordiska sätter in.

Då vill jag till Särna.


Vårdagjämning

Detta är en dag av total balans mellan mörker och ljus. Både vintern och sommaren är lika starka nu. Precis som på höstens eget solstånd. Innan den här dagen har vi färdats genom det mörka halvåret. Halvåret med vissnande gräs och frusna trattkantareller. Halvåret med midvinter, snö och mörker. Halvåret då stjärnor lyser, norrskenet brinner och snön gnistrar.

Nu drar sig isen och snön obönhörligen tillbaka. Gradvis väcker solen mig tidigare och tidigare. Den lyser direkt på mig från sovrumsfönstret. Jag tackar för vintern och allt den gett. All vila och allt lugn. Nu är det ara en tidsfråga innan jag odlar i varmbänk och inreder hönshus.

Vilan och kämpandet med tunga vedlass i skottkärran uppför den branta backen är snart slut. På dagarna hänger jag tvätt ute som luktar himmelskt fräscht i byrålådan och linneskåpet. Hunden gör glädjeskutt när hon hittar gömda pinnar och ben i snön. De sista frysta blåbären räddar mig från den hotande influensan.

Jag sörjer ett löfte som aldrig uppfylldes. Men försöker att hoppas framåt ändå. Det är inte helt lätt att förstå dem som lever under andra lagar än vi.

Nu är det dags att fira iallafall! Fira att våren är här och väcker jorden till liv igen, och att jag än en gång får försöka så ett frö i min egen jord, under stora förhoppningar och inte ett tvivel så långt ögat kan nå. Jorden ska täckas av ett ljusgrönt skimmer och häggen ska blomma igen. Vitsippor ska lysa i brungräset och fåglarna ska höras i öronbedövande kör. Ännu en gång kommer det. Och jag ska se varje nyans!


Barndomsminnen..

Idag har jag sett fascinerade barn som lekt i rännilar av smältvatten. En av mina favoritlekar som barn. Tänker på det varje gång jag ser smältvatten rinna i sitt typiska rutmönster.

Jag minns mig själv i skolan. Där fanns en enorm fotbollsplan. Jag var lite sur för jag tyckte den var ful. Dessutom var det bara de coola som fick vara med och spela fotboll. Med andra ord inte jag. Jag var så sur över det att jag vägrade spela fotboll hela skolåldern. Av ren princip hatade jag fulplanen.

En gång när snön smälte blev det världens största vattenpöl på fotbollsplanen. Plötsligt tyckte jag att jag hittade en bra användning för den! Jag sopade vattnet fram och tillbaka genom smala och breda rännilar. Dämde upp och släppte lös med mina kompisar. Till min stora lycka hakade några av killarna på. Särskilt glad var jag för den blonda killen med skrattgropar och ojämna tänder. Han hade ett leende som fick mig att rodna om kinderna och pirra i magen. Fullständigt killtokig hade jag varit sen fem års ålder.

Skrattgropskillen med pirrpirrleendet kom plötsligt på att vattnet skulle sopas bort från pölen och planen så planen blev torr och man kunde spela fotboll. Jag sa att jag ville hålla på med vattenpölen mer, bad honom sluta sopa bort vattnet. Skrattgropskillen skrattade åt mig och fortsatte ändå.

"Är du dum i huvet eller? Vi vill ju spela fotboll!"

Jag blev sådär fruktansvärt jättearg just där och då. Alltid, alltid var deras lek viktigast och i fokus. Hela den snöfria säsongen hade de den där stora fula planen. Och jag fick inte vara med. Så jag gjorde nått jag aldrig brukade göra. Jag skvallrade för fröken. Och jag skvallrade för rätt fröken och fick rätt. Ha!!

Efter slöjden gick vi hem. Skrattgropskillen stod och gjorde en gång från pölen med leriga skor. Jag byggde upp fördämningen igen, men dagen därpå var pölen borta ändå. Aldrig att jag stod vid fotbollsplanen med pirr i magen på grund av skrattgropskillen. Han blev en av DEM. De som tyckte de manliga sporterna var viktigare än de kvinnliga aktiviteterna.

Så jag började spana på en kille i högstadiet istället. Med bruna ögon och blondt hår. Han hade faktiskt också skrattgropar. Sådeså.


Med solen kommer färgerna.

Vi går från en tid av mörker. En tid av svart himmel, vit snö och gnistrande stjärnor. Vi har firat solens födelse i en färgsprakande julhögtid mitt i detta mörka. Nu skapar solen pastelliga färgskiftningar med mörka kontraster i form av träd och husfasader.

Ett tjockt lager av is drar sig bakåt. I isen finns barr och skräp fastfruset som en påminnelse om det långa mörka som ligger bakom oss. Nu är det snart dags att förverkliga alla drömmar, allt jag har planerat för nådens år 2012. Just vid den här tiden på dagen silas solens strålar mellan två tallar så de landar mitt på vår bro. På precis rätt ställe har jag ställt en bänk. Precis som i fjol. Än så länge sitter jag med yllebyxor på liggunderlag och under fötterna har jag granris. Men allt eftersom solen värmer kommer dessa värmegaranter plockas bort en och en. Till slut flyttar jag tillochmed ut bänken. Ställer den vid det lilla plommonträdet.

Och fåglarna kvittrar. Än så länge en i taget. Än är det ingen öronbedövande kör av kvitter som aldrig tar slut. Än är det inga trastar som attack-skiter på katt och hund. Än står inga murklor och lockar trots sin giftighet och än blommar inga illröda tulpaner i rabatten.

Men färgerna.. När hösten blev vinter dämpades de dova färgerna av frosten till pastell. Nu är pastellerna tillbaka. Sakta mörknar de. Sakta blir snön grå och hård is. Sakta tar skogen och det ljusbruna gräset över och förbereder oss på spirande vår och försommar. Nu brukar tiden gå så fort. Jag vill inte missa en enda avnaturens skiftningar. Jag hoppas jag hinner se dem allihop!


Norrlandsvår!

Att ligga mitt i skogen, blå himmel, i en grop i snön.. Det är det bästa med denna årstiden!

Hunden är helt slut och det betyder inte att hon ligger still och vilar. Det betyder att hon springer som en galning, skäller och beter sig illa, gräver hål och stänker ner oss med snö. Marcus jobbar på att göra henne ännu mer slut genom att köra fram och tillbaka med skotern på leden. Själv ligger jag kvar i min grop. Solar, bloggar och lyssnar på Lalehs senaste på Spotify. Vi har premium, så jag har gjort den tillgänglig offline. Mycket smart av mig! Skivan rekommenderas starkt!

Idag har jag prövat göra sesam-bröd. Det består av ägg, frön, ost, fiberhusk och bikarbonat. Mycket gott, perfekt till denna utflykt! Ska nog pröva matmuffins på LCHF-vis innan snön blivit vatten också.

En dag som denna tycker jag lite synd om dem som tror att vintern i Norrland är lång, kall och svår. Alla som inte fått lära sig det härliga med just detta. Snö, blå himmel och varm sol. Och varm dricka :)

Vårvinterkänsla

Solen lyser på mig och känns varm. Snön blir både is och slask. Barnen gör snögubbar och snögrottor. Åker skidor och skridskor på rasten. Och jag känner mig så lycklig! Vi har klarat det kallaste av den bittra, torra hårda, krispiga vintern. Solen kommer och kaninerna hoppar engagerat runt. Skakar på de stora öronen tills de tappar balansen lite. Kikar nyfiket ut genom buren, vill pröva snön lite..

Mina ritningar på Kaninhus måste nog ändras lite. Jag vill att mina kaniner ska kunna gå ut! Samtidigt måste de ha var sitt utrymme, så de inte slåss, och så jag kan reglera mängden mat efter vikt, dräktighet och annat. Men ute i snön måste de få vara! När det drippar och droppar och skiner sol. Åh, vad jag önskar att jag hade pengar och kunskap till allt jag tänker ut!

Nästa vecka är det hemma-arbete som gäller. Då hoppas jag att jag ska hinna med mycket av det som fått släpa efter på sistone. Nu är våren starkt på gång och då är det tid att rycka upp sig och sluta sova! Viloperioden på året är slut, och det är dags för arbetshandskarna att åka på!


En fin dag!

Den isande kylan som frös själva luften har gett med sig. Istället viner snöfyllda vågor av vind förbi i böljande mönster. Lämnar vindmönster från väst mot öst. En kamera behöver jag. Det är så sant. Kanske, om jag säljer lite till, och hittar en begagnad, att det kan gå. Men de pengar jag har är tänkta till mitt hönshus.. Så det är en svår avvägning.

Idag är Marcus hemma och sitter vid köksbordet och spelar spel på sin telefon. Jag kommenterar diskussioner på Norran.

En av artiklarna i Norran gjorde mig väldigt glad, det var den om SM i vintersimmning! Vanligtvis får jag ju svåra allergiska besvär av all sport. Men detta var något utöver det vanliga. Tänk vilken publicitet för Skellefteå att ha folk som simmar i -35 grader! Vilket omkring-arrangemang man skulle kunna göra, och tänk så många turister som har mer koll på vad som händer här omkring än jag :)

Idag blir det att mysa, kanske hälsa på någon och slutligt ska jag till Skellefteå och diskutera politik. Det blir roligt!

Hoppas också du får en fin dag!

Tidigare inlägg
RSS 2.0