Tomtebolycka

I våras var jag på en intressant kurs med vuxenskolan som hette ”Kan man äta sånt?”.

.

Jag hade med mig underklänningen till min medeltidsdräkt och satt och tråcklade fast sömsmånerna i tyget, för att den skulle hålla formen bättre. Kvinnan som höll i kursen var rödhårig, glad och lite högljudd. Jag tyckte instinktivt om henne.

.

”Visst kan man odla i sin trädgård och hålla på, men samtidigt kan man få lika mycket mat genom att gå till grannens komposthög”

.

Repliken gjorde att jag hajade till. Har jag slängt mat? Ve och fasa!

.

Jag är väldigt försiktig med att slänga allt man faktiskt kan använda, och att vi som har så mycket mat, slänger så stor procent av all mat vi köper får mig att vilja gråta av maktlöshet. Därför hade hon min uppmärksamhet direkt.

.

Växter som går att äta tappar tydligen inte sin ätlighet bara för att de blir äldre. Ingen växt blir giftig av att blomma. Däremot kan det ju vara så att vissa grönsaker är godast när de är unga, till exempel ärtskott och rädisor, eller varför inte mina älskade nässlor.

.

Denna insikt öppnade mina ögon på många sätt. Mina rädisor har i sommar gett oss dels rädisor, men också sallad genom sin blast. Träiga rädisor blev en salt, knaprig salladstopping, blommorna har varit dekoration, och fröskidorna är otroligt goda! Smakar som milda rädisor fulla av friskt vatten.

.

Morotsblasten går att äta. Alla löv går att äta. Vi kan äta gran och tall och väldigt mycket som växer i gräsmattan. Men man ska inte äta gräs, inte rabarberblast eller potatisblast. Är det någon som förstår möjligheterna i detta?

.

Den rödhåriga kvinnan log och fortsatte till att berätta om hur man tar vara på allt.

.

Hon förespråkade torkning väldigt mycket. Hon malde det torkade till pulver som luktade fantastiskt gott och säkerligen är en stor rikedom hemma. Hon kokade sirap med socker, vatten och örter. Hon la in barr i rapsolja. Helt fantastiskt.

.

Denna kurs har inspirerat mig i ett halvår nu, och jag längtar så efter att hela tiden göra mer. Efter att samla flaskor och burkar till allt, för nu är det bara det som saknas i mitt kök. Jag fick en tork i födelsedagspresent och en mixer att mala pulver med hade jag redan.

.

Tänk en vacker bricka med ännu vackrare flaskor och burkar, fyndade på loppis, vid sipsen. Bara jag vet vad de innehåller och vad de kan göra. När folk frågar mig om mina nya spännande smaker ska jag bara le. Jag kanske berättar för de som kan ta det.

.

Ni andra kan få en kram!