Om Sossekrisen
Jaha. Det är visst flera som hoppas att jag ska skriva om Juholt, om Socialdemokraterna och gud vet allt.
För övrigt tror jag det är viktigt att förstå varför man har rätt att befinna sig på en viss plats och inte.
Om vi inte är nog många människor som vill göra nått bra, något roligt och något engagerande, har vi då rätt att vara här?
Jag förstår alla som vill fortsätta och återupprätthålla allting så som det var förr. Jag förstår det mer än de flesta faktiskt.
Men är det rätt och demokratiskt?
Att några få ska bära upp politiken för de många?
Det kanske är dags för dig att ta ställning nu. Att välja en väg och gå den. Det vore väl ett fint sätt att börja våren på? Ett ställningstagande för framtiden. Din framtid, dina barns framtid, Sveriges, Europas och hela Världens framtid?
Att just du valde att börja göra något konkret.
Ta reda på fakta och agera.
Kom igen. Gör mig stolt!
Som jag har sagt tidigare:
- Det är inte min stil att snacka skit. Jag tänker inte skriva nått om Juholts person när det gäller alla turer i media, för jag tycker inte det är politiskt relevant. Alldeles för många tror att politiken hänger helt på partiledaren, men så är det inte! Man måste se till partiet i helhet, inte ägna sig åt snedvriden personkult.
Så blev då Juholt attackerad av media?
- Inte vad jag vet. Eller ja, det blir ju alla politiker, särskilt i början. Så är det också för Annie Lööf. Varenda gång hon syns i media får hon sura kommentarer. Dessa kommentarer känns som små nålstick i det där förtroendet som man är på väg att bygga upp till en ny partiledare. Så jag vet hur det är.
Men när Juholt valdes så fanns det ingen öppen process. Inom Centern fick vi rösta, krets för krets, distrikt för distrikt, alla åsikter vädrades öppet och alla röster kunde ses av alla. Inga konstigheter. Men så har också Centern tagit definitiv ställning till vad vi tycker i jämställdhetsfrågan. Till skillnad från Sossarna. Centern har Sveriges största politiska kvinnoförbund, och det märks tycker jag.
Jag tror att öppenheten i processen och avsaknaden av det negativa motstånd som osäkerhet i jämställdhetsfrågan ger gör att jag, när jag känner dessa nålstick i förtroendet, ändå känner att:
- Jaa, men vi väljer att tro på henne ändå. Vi valde ju det tillsammans.
För övrigt tror jag det är viktigt att förstå varför man har rätt att befinna sig på en viss plats och inte.
Om vi inte är nog många människor som vill göra nått bra, något roligt och något engagerande, har vi då rätt att vara här?
Jag förstår alla som vill fortsätta och återupprätthålla allting så som det var förr. Jag förstår det mer än de flesta faktiskt.
Men är det rätt och demokratiskt?
Att några få ska bära upp politiken för de många?
Det kanske är dags för dig att ta ställning nu. Att välja en väg och gå den. Det vore väl ett fint sätt att börja våren på? Ett ställningstagande för framtiden. Din framtid, dina barns framtid, Sveriges, Europas och hela Världens framtid?
Att just du valde att börja göra något konkret.
Ta reda på fakta och agera.
Kom igen. Gör mig stolt!
Kommentarer
Trackback
