Tomtebolycka

Vi går från en tid av mörker. En tid av svart himmel, vit snö och gnistrande stjärnor. Vi har firat solens födelse i en färgsprakande julhögtid mitt i detta mörka. Nu skapar solen pastelliga färgskiftningar med mörka kontraster i form av träd och husfasader.

Ett tjockt lager av is drar sig bakåt. I isen finns barr och skräp fastfruset som en påminnelse om det långa mörka som ligger bakom oss. Nu är det snart dags att förverkliga alla drömmar, allt jag har planerat för nådens år 2012. Just vid den här tiden på dagen silas solens strålar mellan två tallar så de landar mitt på vår bro. På precis rätt ställe har jag ställt en bänk. Precis som i fjol. Än så länge sitter jag med yllebyxor på liggunderlag och under fötterna har jag granris. Men allt eftersom solen värmer kommer dessa värmegaranter plockas bort en och en. Till slut flyttar jag tillochmed ut bänken. Ställer den vid det lilla plommonträdet.

Och fåglarna kvittrar. Än så länge en i taget. Än är det ingen öronbedövande kör av kvitter som aldrig tar slut. Än är det inga trastar som attack-skiter på katt och hund. Än står inga murklor och lockar trots sin giftighet och än blommar inga illröda tulpaner i rabatten.

Men färgerna.. När hösten blev vinter dämpades de dova färgerna av frosten till pastell. Nu är pastellerna tillbaka. Sakta mörknar de. Sakta blir snön grå och hård is. Sakta tar skogen och det ljusbruna gräset över och förbereder oss på spirande vår och försommar. Nu brukar tiden gå så fort. Jag vill inte missa en enda avnaturens skiftningar. Jag hoppas jag hinner se dem allihop!