Tomtebolycka

Min mormor var en sån där överkvinna. Sju barn och mjölklagård, drev sånggrupper och bönegrupper och skrev brev.. Kom ut med mackor till dem som körde av E4:an som går strax utanför huset där de bodde. Hade perfekta högar på milimetern i linneskåpet. Den typen av kvinna.

När de flyttade till stan spenderade hon tiden på EFS. Mycket i stan på Arkens restaurang, men hennes favoritställe var ändå sommarstället EFS hade på Mobacken. Där älskade hon att vara! Hon bakade bullar och serverade lunch, hon tog hand om sommarjobbare och lägerbarn och hon strök gardiner och planterade blommor. Jag tror hon jobbade hela livet faktiskt.

För exakt ett år sedan fick jag jobb där, på Mobacken som barn- och ungdomskonsulent. Jag kände så tydligt mormors omtanke genom tiden! Tillbaka till en plats jag lekte på som barn.. Det kändes så rätt, att det var just där jag fick jobb när allt var så flytande.. Jag behövde ju mer pengar än vad en halvtid gav.. Istället försvann tiden.. Men det var ju höst, menade jag. Tid att vila från hemmajobb. Tid att tänka och känna efter i allt mitt kaos. Tid att hitta mig själv igen.