Tomtebolycka

Min skildring av mor- och farföräldrar är givetvis från deras pensionärstid.

.

Min personliga relation till dem är ju en relation till fyra pensionärer.

.

Eller, två pensionärer.

.

Hemmafruar går ju inte i pension annat än officiellt förstås.

.

Men jag vet ju hur det såg ut när farfar och morfar jobbade, på ett ungefär. Farmor och farfar var mer i stan och mindre i fjällen. Mormor och morfar flyttade till slut till stan. Innan pension. Trots medverkan i ”Vi flytt int”- kampanjen.

.

Mamma och pappa då? Mina goa föräldrar.

.

De bor på landet.

.

Har stuga i fjällen och en båt vid havet. De odlar potatis och grönsaker och köper lokalproducerat. De tar ansvar för de saker de köper och använder dem tills de tar slut. Slut på riktigt. Anledningen till det är inte att de sparar pengar på det, utan att de vill ta hand om de saker de fått förtroende att äga. De vill inte slänga sånt som fortfarande är helt ok att använda.

.

De odlar mer än jag minns att morfars och farfars gjorde.

.

Men de är ju som sagt inte heller pensionärer.

.

Mina föräldrar hade barn som bodde hemma till bara för något år sedan, så de har inte fått hitta tillbaka till sin egna rytm igen än. Men nog tror jag de bor kvar på landet ett tag till. Och stugan i fjällen lär också vara kvar. Och båten.

.

Deras moderna liv innehåller en stark övertygelse om att livet blir vad man gör det till.

.

Få kan njuta så spontant som min pappa, även om det finns en babiljard saker att göra. Och min mamma har liksom en lösning på allt. Ibland tar det ett tag, men den kommer alltid om hon får tänka efter.

.

Mina föräldrar är typiska ledare som tar tag i saker och gör dem till verklighet.

.

De inspirerar många i deras omgivning.

.