Vi slapp inte.

Jag trodde nästan att vi sluppit undan.

Varje gång jag går ut till kaninerna är det med en gnagande oro. Klarar de verkligen kylan? Fryser de inte?

Vi har kommit hem, gjort kväll och tänt en motvillig brasa. Maken snarkar lätt bredvid mig, han körde hela vägen hem.

Jag trodde nästan att nu när januari var slut så blev det nog en mild vinter ändå. Kanske blir det inte -30 och sådär kallt så man inte kan andas iår?

Jag hade fel. Stackars kaninerna! Ute hela natten!

Jag gick till dem det första jag gjorde när jag kom hem. Bytte isklumpar mot ljummet vatten och gav dem massor med hö att bädda med. Till min förvåning hoppade de omkring i burarna, nyfiket nosande trots frost i morrhåren. Imponerande djur! De verkade inte ha några problem med vädret.

Nu ska jag ligga här och oja mig över dem tillslag vaknar imorgon och kan gå ut och kolla om de överlevt. De ska ju göra det. Jag är bara fånig. Men det är ju inte logiskt! När det är så kallt så inte ens veden vill brinna inomhus, då ska väl inte små vita kaniner överleva utomhus!? Men jo, det ska dem tydligen.

Iallafall en dag.

!!!!


Allmogedröm

Tänk dig det oskyldigaste lilla lena liv. För stora klövar och blå nos. Öron som hänger svullna ner av förfrysning. Ett litet lamm.

Min kompis visste nog inte att jag aldrig sett ett sånt litet lamm förr. Att jag aldrig förut hållit i en så lätt liten kropp och värmt den med mina händer. Att jag aldrig förr matat ett djur med nappflaska, och därför varit med och räddat ett liv.

Tänk dig den vackraste hästen. Den du drömde om som barn. Den är vild, vit och vacker. När du ser in i dess ögon vet ni bara. Bägge två. Vi förstår varandra.

Den hästen står hos vår granne. Till salu. Jag har varken tid, plats eller råd, så den kommer att lämna byn. Jag ser den nog aldrig mer. Hans ögon kommer inte möta mina mer, jag kommer aldrig få sitta på hans rygg. Stor och långbent som jag skulle bli, på en liten islandshäst.

Tänk dig en riktigt gammeldags trädgård. Med murad brunn, syrenbuskar, rosenbuskar och äppelträd. Med vilda smultron och höga rönnar. Med hägg och fåglar. Väggen blommar först. Doftar lätt och gott som vinden själv. Sen kommer rönnen. Den luktar inte, men lyser med ljusgula tussar. Sen blommar syrenen. Doftar öronbedövande starkt, överröstar allt.

Så kommer de sträva svarta häggbären. De får en tung, bitter sötma när de tillagas. Sist kommer rönnbären som skyddar mot sjukdomar hela vintern tills häggen blommar med solvindsdoft igen.

Men trädgården finns inte längre.

Den finns bara som ett minne hos en dam med vackra ögon som knappt ser ut längre. Vi som ser på trädgården nu ser en hägg, en tall, en rund betongplatta, ett par felplacerade buskar, en trekammarbrunn. Och så det eviga gräset. Som en gång var potatisland. Nu är det mest mossa.

Tiderna förändras.

Drömmen finns kvar.

Om man är helt tyst..

Om man är helt, helt tyst riktigt riktigt länge... Så hör man musik..

Vackra ord på Jonna Jintons blogg. Smyckesdesignern som flyttade till landet från stan.

Nu är det iallafall klart att det blir solkaffe i helgen, och alla vi känner är välkomna! Därför ska jag baka i helgen, och det ser jag väldigt mycket fram emot! Det kommer bli experiment, socker, ägg och smör. Samt kaffe och The förstås :) för att inte glömma saft!

Igår blev det klart. Solen är på väg tillbaka trots att det är grått idag. Min dag är långsam på gränsen till tråkig.. Igår var jag och simmade.. Vore faktiskt kul att ta upp den motionsformen igen, så jag funderar på att göra det..

Tänk dig iskall luft som gör att inandningsluften är frusen och kärv. Huttrande klär man av sig kläder och på med bikini trots att hela kroppen skriker NEJ! En varm dusch och så ner i det kalla vattnet. Händerna är bleka under den blanka vattenytan och jag tar bestämda simtag. Andas in, andas ut, spottar vatten, spänner kroppen, slappnar av. Vänder mig på rygg och tittar upp i trätaket. Sträcker ut armar och ben och tar ett snabbt simtag, ut och så ett till.. Fram och tillbaka i ljudlöst, tyngdlöst, tankfyllt tillstånd. När jag är trött sätter jag mig i bubbelpoolen och varvar ner. Det är skönt. Vill nästan inte stiga upp, men tvingar mig ner i kalla vattnet igen. Simmar. Bubblar. Duschar. Bastar. Gnuggar med handduk. Klär på mig (överlägset jobbigaste delen av passet och det som alltid gör mig less på att simma) och beger mig ut i kylan igen. Skyndar till bilen, men håret hinner frysa. Rumpvärme och radio. Hem.

Nu ska jag koka kaffe åt mig :)

Solkaffe

Hörde om en så fin tradition bland hemmafruarna förr i någon av de fjällbygder som vårt land inrymmer.

I mitten på februari, när solen kom tillbaka på allvar och dagarna blev märkbart längre, så bjöd man på solkaffe! Ett slags kalasigt kafferep för att fira solens återkomst! Jag tycker iden är helt fantastisk och letar febrilt efter den perfekta dagen för ett sånt evenemang. Så håll utkik på Facebook!

För övrigt har jag så smått börjat spåna på motioner att ta upp på de politiska och intresseföreningsmässiga årsmöten som kommer framöver. Jag tänker mig en gällande mat och en gällande alternativmedicin. Båda med riktning mot ett mer jämställt samhälle, både när det gäller maktörhållandet mellan stad och land och maktförhållandet mellan kvinnor och män. Vad tror ni?

Vad skulle du vilja ändra på?


Ny design!

Jaa, här ser ni nästan hela min nya design. Ca hälften är kvar, men eftersom jag är seg på att byta bort vintern så upptäcks felet nu..

Som vanligt är det bästa Christina som gjort denna design, ni når henne på [email protected] eller på facebook bland mina vänner.

Ha en fin kväll!


Lugnt

Vintern är här med vila. Efter en tid av julklappar och julmat väntar en relativt lugn tid här i tomtebolyckan.
.
Innan nästa fullmåne varit här så ska julen stökas undan och det återkommande ljuset släppas in.
.
Imorgon börjar arbete, tidiga mornar och matlådor igen. Sköna rutiner att låta sig bäras av fram till våren.
.
Tiden som kommer nu är till för planering av den arbetsamma tid som är på väg, reflektion över vad som funkade och inte förra sommaren.
.
Skönt är det iallafall att känna att man trots allt är exakt där man vill vara!
.


Julverkstad

Iår har jag satt mitt svarta runda pelarbord i ett hörn i köket med en pall bakom. Jag sitter bredvid mitt användbara söderfönster där jag brukar soltorka både det ena och det andra, som nu står förunderligt mörkt och tomt med glimmande adventsljusstake och julgardin med små tomtar som äter gröt.
.
På mitt svarta bord ligger papper, saxar, servetter, pennor och klistermärken. Där ligger listor, lappar och rimböcker. Pappersskäraren är oumbärlig och halvfärdiga julkort väntar på gulliga handskrivna hälsningar.
.
Varje år gör vi egna julkort till släkt och vänner. De brukar tycka det är väldigt trevligt! Vi köper inte så många julklappar till varandra, så det vi köper slår vi in omsorgsfullt och rimmar noga.
.
Och iår har jag alltså ett eget pysselbord i husets hjärta, köket. Där sitter jag och fixar med allt det kära julbesväret.
.
Och visar jag bilder förstör jag ju överraskningen för alla som ska få post innan jul :)
.
Så ni får allt hålla fast vid den bilden ni får av min beskrivning.
.
Den du har där om du blundar..
.


This is why fairytales exist

Så liten på jorden är du, männska.
Men hela världen har du i din hand.
Du viskar om älvor, vättar och troll,
Men störst mystik av allt
är ändå ditt mirakel av liv.
.
I beskydd av de gamla vandrar du här,
som vilar i Den gamlas famn, så kär.
Du vill ha allt på jorden till ditt,
ser ej allt du redan äger.
Din uppgift, ditt arv, din rätt att förvalta.
.
.


Modern fullmåneafton

Fullmånenattens köld är svag.
Snötung är himlen där ovan.
.
Ingen sover på natten mer,
när helgen är ledig och vila.
Jordmodern sover nu mer och mer
väntar och längtar på det som nu sker.
.
Snön lyser vit på taken.
Alla utom Jordmor är vaken.
.
Ett barn vilar i Modern själv,
ser snart vår värld och älskar.
Även vår mor blir ung och fri
förälskad, vacker och ska så förbli.
.
Snön lyser vit på taken
nu är Jordmor vaken.


Löven har fallit av..

Hallå bloggen!
.
Den årstid vi nu är mitt i, är grå, avskalad och tråkig. Jag är fullt medveten om hur den får alla att känna.
.
Men jag tycker den är så vacker!
.
Den är vemodigt vacker. Visar att sommaren och skörden en gång för alla är förbi för den här gången.
.
Nog för att man kan fortsätta skörad ändå.
.
Om man inte gjort vinter i trädgården än, kanske man skäms, men det är faktiskt inte för sent än.
.
Bara för att allt det gråa har dött.
.
Och även om jag fortfarande längtar så efter snö och frost,
.
Så önskar jag ändå att jag kunde stanna upp oftare..
.
Det avskalade, kala, döda... Är också väldigt vackert.
.
Behöver ingen för tidig krydda av jul.
.
Det är vackert som det är.
.

Längtar efter Kung Bore

Oj om den kunde komma nu.
.
Den mjuka oskuldsfulla snön.
.
Den krispigt kalla luften.
.
Frosten som biter sig fast på glasrutor.
.
Knarret under skorna och isigt ludna trädgrenar.
.
Vintern helt enkelt.
.
Kung Bore.

Höstfrost

Froststjärnemönster på bilruteglas

Snödoft från himmel som låter kras

Flingan, den första på grönsommargräs

Som mognat till bruna slingor med fräs

Längtan till julen den glada

När tomtar på hyllkanten rada.

.

Gråhimmelsväder i senhöstaskrud

Sörjande våren, en nu gammal brud

Svartnande asfalt i blötmörkerkväll

Vårsommarvatten ur bringaren häll

Drömmer att en dag ses låter

Människoprins att födas åter


Naturligt

Frosten ligger vit på mörka tallbarr.
.
Gör alla färger till pastell.
.
Hunden hoppas busa men tycker, kall!
.
Sommarvatten är plötsligt stelt.
.
Solen går upp och ner i röd nyans.
.
Stillhet och vila för trötta händer.
.
Fullmånen skiner i sin glans.
.
Tanke om resa till varma länder.
.
.

Välkommen Vinter!

Med mörkret och vintern kommer en skön vila.

.

Och jag tycker att man får vila nu.

.

Jag har jobbat hårt ute under sommaren och hösten. Jag har odlat och rensat, syltat och saftat, rensat, kokat och fryst. Nu kan jag luta mig tillbaka och njuta av det jag gjort. För snart kommer julen och då är det full fart på tomtebolyckan igen.

.

Då i dubbel bemärkelse!

.

 


Rimfrostgräs och snödoftsluft

Nu har frosten intagit min gräsmatta och min trädgård.

.

Krispigt vass morgonkyla tränger in i min näsa på morgonen, innan solen hunnit värma upp den till dagg.

.

Mössa, fingervantar, en tunnare jacka.

.

Dubbdäck som knastrar mot gruset.

.

Leende mun ser fram emot vila och sen jul.

.

Julen, den vackraste av alla.


Ljus och mörker

Som det är just nu har vi nästan exakt balans mellan ljus och mörker hos oss. Det inträffar vid höstdagjämning och vårdagjämningen.

.

Vi säger ”det börjar bli mörkare” som att vi gett upp drömmen om sommaren. Som att vi sörjer att sommaren dog, det här året också. Trots att vi vet att den kommer igen.

.

Trots att vi vet att den måste dö för att leva igen.

.

Höst och vår är alltså inte tider av mörker och ljus. Det är tider i exakt balans, men riktningen är mot mörker eller mot ljus. Våren pekar mot ljusa sommarnätter, hösten pekar mot mörka vinterkvällar.

.

Flugorna surrar i vårt hus och letar skrymslen och vrår att sova under vinter i. Ställen att lägga sina ägg på. Lugna, lagom varma platser.

.

I mitt hus.

.


Mörker

Det finns inget som är så mörkt som blöt asfalt. Allt ljus absorberas av den och gör att man inte kan se någonting efter vägen. Träden blir svarta och gräset blir svart. Det blir svårt att avgöra om det som glimmar är vatten eller djurögon i natten.

.

Därför är den första snön som stannar kvar i dikena så välkommen. Plötsligt blir det möjligt att se igen. Som ett löfte om att ljuset är på väg tillbaka snart igen. Mitt i den mörkaste tiden får vi en påminnelse om att ljuset ska komma igen.

.

Det är stort för mig.


Kvällsbetraktelser

Det råder frid och värme i mitt hus. Ute är det fuktigt och svalt och det luktar snö. Snart kommer jag styra snöslungan upp och ner längs uppfarten iklädd underställ, raggsockor och täckbyxor.

.

Och jag längtar så efter det mjuka vita täcket, som ska svepa om mig och mitt hem som en mjuk och stilla smekning. En kall påminnelse om att det döda kommer vara dött.

.

Men att livet ändå är evigt.

.

Att det kommer tillbaka.

.

Efter sin vila.

.

Sakta lägger sig lugnet. Det där lugnet som betyder att det inte finns mer att hämta. Vintern är på väg, vintern med sin vila och sin svält.

.

Fast vi svälter knappast på denna del av jordklotet.

.

Vi lever i ett sånt överflöd att vi faktiskt dör av det.

.


Skönhet

Det är en otroligt vacker årstid detta.

.

Hösten.

.

Vattnets och drömmarnas årstid.

.

Jag sörjer lite att jag inte kunde ta kort på den första frosten. Den låg som ett vitt lager under klar, hög luft.

Den omslöt varje grässtrå men tinade snabbt. Över sjön låg trolska dimslöjor som drog kors och tvärs över en

spegelblank vattenyta. Sommaren har mognat och blivit gammal och vis.

.

Jag pillar och petar och bär bort ris från vår tomt. Jag planerar för höns, får och kaniner, men också ett växthus

där vi kan odla oss en tomat eller två nästa sommar..

.


En årstid av vatten

Precis som luft så smakar vatten olika beroende på årstid och plats.

.

Men det där med årstidernas växlingar har vi ofta valt att rationalisera bort.

.

Vem vill smaka smältvatten och regnvatten liksom?

.

Tyvärr vill ju jag det, men man påstår att man blir sjuk av det. Jag har dock aldrig blivit sjuk av rent vatten. Många har ju blivit sjuka av rent vatten, ett exempel är ju alla cryptosporidiumdrabbade personer. Det var faktiskt rent vatten med tillsatsämnen och samma smak hela året de blev sjuka av, och inte smutsigt.

.

Därför tycker jag det är konstigt att man talar om att det är naturligt vatten man blir sjuk av.

.

Det är klart att det händer, men inte så ofta och sällan så allvarligt som de fel som kan bli i dessa jättelika metallmonster till anläggningar.

.

Vi har egen brunn med kallkällevatten.

.

Så fantastiskt gott att inte ens mineralvatten lockar.

.

Och vi blir bortskämda så vattnet i stan knappt blir drickbart.

.

Mitt vatten är en förutsättning för att jag ska kunna göra mitt vin.

.

Med ett annat vatten hade vinet smakat annorlunda och helt enkelt varit ett annat vin.

.

Någon annans vin.

.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0