Tomtebolycka

Jag fick en kommentar på facebook. Den kom från en man som är en trevlig familjefar, spelar i ett band och har härlig humor. Jag har aldrig någonsin tänkt tanken att han skulle uppmuntra eller själv ha ett manschauvinistiskt beteende, och det har han inte uppvisat nu heller. Men han kom, och han argumenterade mot mina feministiska argument. Han menade att ojämlikhet är något som drabbar både män och kvinnor.

.

Även om jag började argumentera emot såg jag ju själv hur trötta mina argument blivit. Jag tjatade på om lika lön, bolagsstyrelser och föräldraledighet. Bla bla bla… Och jag blev så less på mej själv. Tänk om jag har fel och han har rätt?

.

Men så tänkte jag vidare. Dag efter dag. Och jag hittade kärnan. Igen! Jag som vaknat i min aha-upplevelse för flera år sedan, fick en igen!

.

Det är könsmaktsordningen som är roten till min kamp. Kvinnor och det kvinnliga sätts i diskursivt underläge till män och det manliga. Det ger motstånd, som ger negativa effekter för både kvinnor och män. Män som vill bejaka sin kvinnliga sida straffas på olika sätt för detta precis som kvinnor som vill bejaka sin manlighet straffas. Det har han helt rätt i.

.

Men kvinnor straffas även när de är traditionellt kvinnliga, i en helt annan utsträckning. Kvinnan får inte vara kvinna, inte man, och inget däremellan. Överallt finns motstånd, och det är genom motståndet vi hittar problematiken. Problematiken är komplex och svår att förklara men pekar ändå mot samma mål.

.

Könsmaktsordningen, min ledstjärna och min borg som jag vill riva.

.

Jag tackar mannen, som fick mig att tänka ett varv till. Som hjälpte mig att gå vidare i mina resonemang och i min personliga utveckling.

.

Tack!

.

En byråkrati är en organisation som kan bli en egen organism. Den stora Leviathan (Hobbes namn på byråkratiamöban) kan få eget liv och växa själv på längden och bredden. Överst sitter överhuvudet, som bestämmer över kroppen. Men kroppen växer och delar av Leviathan tar över sig själva. Kontrollen kan bara återtas genom att förstärka kopplingen uppåt, mot huvudet. Annars börjar delarna tänka själv. Det är så med levande organismer.

.

Varje slösad skattekrona är en stöld från de fattiga, sa Gustav Möller, socialdemokratisk socialminister på 20- och 30- talen. Riktigt kloka ord i min mening. Vi behöver skatter för att hjälpa de behövande. Ett land med stor medelklass är enligt mig ett lyckligt land. Sverige har stor medelklass, jag tycker vi har det bra här.

.

Men! Har vi verkligen rätt att ta skatt från medborgarna för att ge liv år Hobbes stora Leviatha? Vill vi verkligen att staten ska kunna växa sig större och större tills den tagit över varje realistisk tanke, varje litet uns av kreativitet? Är all vår trygghetsnaromani värd mer än att Svenska barn svälter, är hemlösa, apatiska och på flykt?

.

Vi kommer alltid ha människor i Sverige som har det svårt. Hur man sig i världen vänder så finns de där. De grå, smutsiga, osedda och utsatta. De kommer alltid finnas där för att nära vårt dåliga samvete tills det står oss upp i halsen. Alltid.

.

Men det är ju också de vi satsar våra skattepengar på. Det är dem vi inriktar uppmärksamheten på. Vi vill att de ska få det så bra de kan ha det.

.

Vi har satt upp en lägsta levnadsstandard som socialbidragsnorm. Jag minns när jag fick läsa hur mycket pengar man hade att röra sig med på exstensminimum som det heter. Just då pluggade jag till undersköterska och insåg att jag levde långt under detta minimum på csn, och att jag skulle leva på gränsen även som färdigutbildad.

.

Jag anser inte att existensminimum är för högt ställt heller, utan att lönerna för fotfolket i den officiella sektorn är under all kritik. Och då är det ändå inte värst där. Värst är det inom hotell- och restaurang. Men där klagar man inte, för det är mest yngre som jobbar där, och dessutom är det ofint att prata lön i den branschen.

.

Är detta rätt?

.

Jag tycker alla människor har rätt till möjligheten att kunna försörja sig själv på den bit jord man kan köpa. Jag tycker att alla som vill jobba helt eller delvis under olika tider i livet ska kunna göra det.

.

Jag anser inte att man ska få betalt för att ligga och sova hela dagarna, om man känner för det, men heller inte att man ska suga ut vissa yrkeskategorier, att leva under den standard vi satt upp som minimum för de mest utsatta i samhället.

.

Den verkliga underklassen i Sverige är låglönearbetarna. Inte gamla, sjuka, utsatta osv.. Det är underklassen våra skattepengar tillhör.

.

Allt annat som kostar pengar bara för att den stora organismen ska överleva borde skrotas.

.

Typ imorgon.

.

Jag har läst en artikel jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till. Det var en man som skrev om hur machomäns beteende belönades av både män och kvinnor. Alltså hur män som beter sig som buffliga, skränande idioter till exempel har lättare att ragga på krogen.

.

Machobeteendet hos män ses ofta som grunden, roten till kvinnomisshandel, våldtäkter, rån, mobbning och så vidare. Könsmaktsordningen i personifierad form.

.

Författaren menade att det ju även fanns män som hade tagit jämställdhetsproblematiken på allvar och skapat ett annat beteende, en annan framtoning. Men han menade att det beteendet sällan gick hem hos så många i stugorna. När det väl gäller.

.

Jag har väl tänkt på detta en del jag också, tidigare. Att massmördare och brottslingar får tonvis med beundrarpost av trånande kvinnor. Men jag har alltid avfärdat det med att det gäller kvinnor som inte ifrågasatt sina normer och värderingar som man tvingas göra när man exempelvis pluggar på universitetet eller jobbar i en arbetsledande funktion. Men det visade sig att jag hade fel.

.

Enligt artikeln var det kvinnor med hög utbildning och i höga arbetslivsmässiga positioner som var minst lika illa på detta område som andra kvinnor. Jag hittade alltså en äckligpäcklig fördom hos mig själv. Och nu vet jag inte vad jag ska tänka.

.

Är det att lämna över ansvaret för förändringen av machobeteendet på kvinnor att påstå att samhället premierar machobeteende? Eller är det en reflektion som vi behöver göra för att komma framåt? Eller är det så att man ska acceptera alla beteenden, alla sätt att belöna vissa beteenden, och sätta gränsen någon helt annan stans?

.

Jag vet inte.

.

 

Varje dag

Jag skulle vilja starta en grupp som driver landsbygdsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv.

.

Hur många är med?

.

Gruppen skulle vara en centerkvinnogrupp utan geografisk tillhörighet. Alltså en liberalfeministisk grupp som

vill driva sina landsbygdsfrågor politiskt och som vill söka stöd hos varandra i ett nätverk. Jag tror att vi behöver

samla oss kring den typen av frågor mer, driva dem hårdare, smartare, aggressivare.

.

Om vi ska rå på det normativa maktförhållandet mellan stadsbygd och landsbygd.

.

Stad och land är beroende av varandra. Staden med sina industrier, den stora marknaden, hela den statliga,

länsliga och kommunala organisationen. Landet med sina gömda kompetenser, sin entreprenöriella anda, sina

öppna landskap och sin stora matproduktion. Tillsammans kan vi nå hur långt som helst, hand i hand.

.

Men då måste vi först erkänna att Landsbygden varit i politiskt och diskursivt underläge under väldigt lång tid

och att hela landets ekonomiska och sociala utveckling tagit stor skada av det.

.

Varken Stad eller Land har fått komma till sin rätt.

.

Vi som kämpar för jämställdheten vet hur maktförhållanden fungerar, därför har vi unik kunskap om hur vi

synliggör maktförhållandet och spränger det i bitar!!

.

Jag frågade: HUR MÅNGA ÄR MED??

.

Vissa resonerar som så att kvinnan förr var beroende av mannen. Och att hon nu är beroende av staten.

.

Förr hörde kvinnans tillgångar allt som oftast hemmet till. Det gör de tyvärr idag också, men det är åtminstonde

inte socialt accepterat att försvara det idag.

.

Sen kom radikalfeminismen, den vänsterinriktade feminismen på 1960 och 1970-talen och bestämde att det mest

jämlika man kunde göra var att ge kvinnorna jobb. Alla SKULLE jobba till varje pris. För att lyckas med detta så

snabbt och effektivt som möjligt, sänkte man helt sonika lönerna och skramlade fram ett antal anställningar i den

offentliga sektorn.

.

Och kvinnorna började förvärvsarbeta. Ett arbete som tidigare inte synts gjordes synligt och avlönat. Men

samtidigt ansågs jobbet vara förenat med ett kall, ett jobb som var till för alla. De statliga pengarna var och är

våra gemensamma, som vi ska vara rädda om, så varför ska lilla gumman ha högre lön?

.

Fortfarande tjänar kvinnor totalt mindre än män. Fortfarande jobbar kvinnor i den offentliga sektorn i större

utsträckning än män. Och fortfarande ser inte kvinnor till att ha egna sparkapital och andra tillgångar som kan

mätas ekonomiskt.

.

Fortfarande är vi beroende. Av mannen, staten, normen.

.

Visst kan man bli arg. Man kan bli arg så man slänger sina röda strumpor i kökspannan. Men det hjälper inte, för

gjort är gjort, och har säkert lett till något positivt också, för någon.

.

Nu är det den liberala feminismens tid. En feminism som ser att det finns olikheter mellan kvinnor och kvinnor

också. Att underordningen av kvinnlighet även påverkar män. En feminism som kan ge djupa förändringar i våra

värderingar, inte bara yttre förändringar som ger ojämlikheten möjlighet att ta andra vägar.

.

Jag är kvinna och jag har rätt att spara mina egna pengar. Jag har rätt att driva min helt egna verksamhet, att ha

mina helt egna saker. Trots att jag är gift har jag rätt till egna mål och egna prioriteringar, för jag har ju aldrig

 

ifrågasatt att min man har just det.

.

Att jag resonerar som jag gör innebär antagligen att det går mer pengar. Därför måste jag hela tiden byta jobb

och utvecklas inom det jobb jag har. Hela tiden ha en plan för min framtid. Aldrig stå still, bara går framåt.

.

För det här är mitt liv, mitt ansvar, min framtid.

.

Men jag vill ha dig med mig..

.

Ett genomgående problem när man skildrar både stad och land tycker jag är att man ofta skildrar männens verklighet. Våldet i staden till exempel, beskrivs som unga mäns våldsamma överfall, ofta i termer av gäng, ofta utomhus och ofta nattetid.

.

Men den statistiska verkligheten är att våldet sker på dagen, i hemmet av männen mot kvinnor. Men om det nu är denna andra sida av våldet som ska speglas, så tycker jag ändå att det är konstigt att man talar om vikten av kläder, fylla och uppträdande i så stor utsträckning när man diskuterar våldtäkt, men inte när man diskuterar exempelvis rån.

.

Att den medilala diskussionen inte stämmer överens med den statistiska verkligheten är kanske inte något jag som ensam person kan göra något åt. Men jag tycker att det visar på något viktigt när det gäller hur vi väljer att uttrycka oss om saker och ting.

.

.

När det gäller lugn och ro på landet, med jakt och fiske och ledighet så är det lite samma sak där. Det stämmer inte överens med den statistiska verkligheten. Men den största svårigheten när man ska uttala sig om det är att det saknas en statistisk verklighet nedskriven på papper.

.

Det finns ingenstans i hela Europa där vi är så dåliga på ekonomisk och social forskning om vår landsbygd som i Sverige.

.

Vad man dock kan se utan statistiska belägg är att den verklighet som endast skildrar landsbygden som lugn och ro, jakt och fiske, har inte tänkt på vår långvariga och stolta tradition av kvinnors arbete i landsbygd. För nog tror jag att fler än pensionärerna är intresserade av mjukkaka, korntunnbröd och fläsk som är rökt på riktigt? För att inte tala om solvin, ost och köttsoppa.

.

Hur lär vi intresserade unga att trä en vävstol, om kunskapen inte erkänns som en kunskap som är väl värd en lön att lära ut?

.

Hur använder vi det värdefulla nätverkande som hemmafruar arbetade med, mer än avfärdar det som ”skvaller”?

.

 

Våra politiker verkar vara väldigt rädda för stora starka EU. Jag tycker det ska bli intressant att komma dit och

utröna varför en dag. För jag ska till Bryssel. Det kan ni vara säkra på. Jag vet bara inte hur, när och var än. Men

dit ska jag!

.

Alla gränser de sätter upp för vårt vardagsliv i Sverige, kan vi faktiskt överklaga och säga ifrån om. Det är

självklart så att det är svårt att hinna allt själv när man är personvald politiker. Men om man har ett bra nätverk

att delegera ut uppgifter till så kan man ändå göra mycket mer än vad man kan göra själv.

.

Därför vill jag bygga upp ett landsbygdspolitiskt nätverk med engagerade personer som är villiga att ge mig

input gällande vilka frågor som behöver drivas, men som också är villiga att hjälpa mig med de uppgifter jag

behöver delegera.

.

Hårt arbete lönar sig.

.

Det är så sant som det är sagt.

.

Jag tycker om att diskutera och debattera viktiga ämnen.

.

Vissa säjer att politik är tråkigt, men jag undrar vad som är politik och vad som inte är politik? För det mesta har faktiskt en politisk underton. Det mesta vi tycker är viktigt har stor politisk betydelse.

.

Ett exempel är våra jobb.

.

Vems ansvar är det att se till att vi har något att jobba med?

.

Var ska vi jobba?

.

Vad vill vi jobba med?

.

För jobb finns det, men det kanske inte alltid finns en anställning.

.

Sen handlar det om att ha rätt kompetens också.

.

Men rätt person på rätt plats har ofta jobb. Sen handlar det ju om hur man ska få betalt för sitt jobb också.

.

Vem är beredd att betala för just det du är bra på?

.

Jag har sökt jobb väldigt länge.

.

Men jag har inte varit arbetslös för det. '

.

Min erfarenhet säger även att det tyvärr inte bara är de duktigaste som ”får” ett jobb.

.

Inte heller de mest engagerade.

.

Den som får jobbet är rätt person på rätt plats.

.

Helt enkelt.

.

Tyvärr är det ju så att om vi ska ha ett jämlikt samhälle så måste män avstå från en del av privilegierna.

.

Jag tror verkligen att ett jämlikt samhälle är bättre för alla, att alla vinner på att det blir mer jämlikt och så vidare. Men eftersom män som grupp är överordnade kvinnor som grupp så kommer män, på vissa områden, allt måsta få det sämre för att det ska bli bra för alla.

.

Lika lön för lika arbete. Ett typiskt område där män kanske inte måste gå ner i lön, men de måste acceptera att deras lön kanske inte blir högre än andras på samma sätt som förut.

.

Män kvoterar in män på arbetsplatserna. Med det menar jag att män känner sig mest hemma med män, och det är en stor övervikt män i ledande positioner, alltså återskapas detta hela tiden, kommer inte framåt. Kvoteringsregler är könsneutralt utformade. Om det ska finnas kvotering (något jag är MYCKET tveksam till) så måste den klargöra att den gäller att få in exempelvis kvinnor i högre ledande positioner eftersom kvinnor är underrepresenterade inom vissa yrken och överrepresenterade inom andra.

.

Faktum är ju att i min egen generation finns det fler universitetsutbildade kvinnor än män, så om några år skulle en kvotering innebära att vi måste kvotera in män, enbart för att vi ska få en jämn könsfördelning. Jag tycker att det borde vara kompetens, erfarenhet och kontakter som bör vara grunderna för att man ska sitta med i bolagsstyrelser och företagsledningar. Att man skulle nöja sig med den nivå som krävs på arbetet och därefter välja kvinna eller man efter könsfördelning tycker jag låter helt befängt. Självklart ska man välja den som är absolut bäst, och dessutom går bäst ihop med gruppen, inte den med rätt kompetens och kön.

.

Men vägen till ett mer jämlikt samhälle går via att man först synliggör maktförhållandet, könsmaktsordningen, underordningen och sedan att man accepterar att man måste förändra sitt liv och sina tankemönster för att det ska gå framåt. Bara då kan vi jobba tillsammans och komma någonstans.

.

”Den Svenska landsbygden är lugn och vacker. En lisa för kropp och själ”

.

Om Landsbygdens skönhet ska få fortsätta finnas krävs det att vi pratar om betydligt mer än lugn och rekreation. Landskapet hålls uppe av att jorden brukas. Den biologiska mångfalden bevaras inte i ett alltför ensidigt bruk av jorden. Detta vet vi alla och trots det väljer vi att uttrycka oss som vi gör.

.

Det du säjer och gör spelar stor roll.

.

Både för dig själv och för alla andra.

.

Det är på ditt ansvar att du och alla andra kan leva vidare här.

.

Utan dig är vi ingenting.

.

Men har du fått någon möjlighet att påverka framtiden så som du vill? Möjligheterna begränsas ju av hur man väljer att prata om saker och ting genom historien. Och hur pratar man egentligen om småskaligt jordbruk nu för tiden?

.

Är det ett strävande framåt eller bakåt?

.

Det finns skillnader mellan kvinnor och män. Det är allas fel och det gäller trots att det finns individuella avvikelser. Att inte se dessa skillnader, att låtsas att de inte finns, innebär att du hjälper till att bibehålla skillnaderna, och låter dina barn drabbas av samma orättvisor som du.

.

Jag är inte mycket för den kvantitativa forskningen och att mäta samhället statistiskt. Men statistiken ger snabba argument som till en början kan kännas säkra och objektiva. Problemet är att det är så lätt att motbevisa statistik, med annan statistik, så statistikresultaten är sällan varaktiga.

.

Vad vi istället pratar alldeles för lite om är den kvalitativa forskningen. Det är forskning som studerar vilka ord vi använder för att beskriva män och kvinnor till exempel. Hur olika saker presenteras i olika former av media eller hur våra uppfattningar utnyttjas av exempelvis handeln och reklamen för att man vill sälja mer.

.

Jag och min man brukar leka en reklampauslek. Det handlar om att man ska samla poäng på något sätt, en reklamsnutt är ett potentiellt poäng. Man börjar med att sätta upp reglerna, till exempel ”män och kvinnor på jobbet” och den ena har man och den andra kvinna. Varje gång man ser en reklam med en man på jobbet får den ena en poäng, och varje gång man ser en kvinna på jobbet får den andra en poäng.

.

Man välja en annan regel, till exempel ”män och kvinnor gör hushållsarbete” eller män och kvinnor tar hand om barn” eller män och kvinnor i sin egen drömvärld”. Sen kan man diskutera hur det påverkar oss att bli matad av dessa stereotyper (för det är just det det handlar om) när vi är i ett tvtittartillstånd. Vi ser bara, tänker inte, slappnar av.

.

Hur påverkar det oss och våra barn?

.

Att behandla alla lika kan skapa ojämlikhet. Detta eftersom vi har olika förutsättningar och eftersom vi lever olika liv med olika förväntningar på oss bland annat.

.

Ta pensionssystemet till exempel. Kvinnor har lägre pension än män. Pensionsnivån utgår ifrån förväntad livslängd. Har man lång förväntad livslängd får man lägre pension. Kvinnor lever längre än män. Därför får kvinnor lägre pension än män. Om man jämförde kvinnors livslängd med andra kvinnors och mäns livslängd med andra mäns, så skulle nivån på pensionen bli mer jämlik.

.

Varför kvinnor lever längre än män är omdiskuterat. Men kvinnor tränar mer, äter nyttigare och har färre livsstilssjukdomar än män. Kvinnor mår sämre psykiskt men män tar livet av sig oftare.

.

Sen tjänar ju kvinnor mindre än män. Vad folk än säger så är det så. Det skiljer massor i lönenivå mellan olika yrken, men även inom samma yrkeskategori är skillnaderna stora. Ledarpositioner innebär en högre lön. Och män är oftare ledare än kvinnor. Men det är bara ett exempel.

.

Vårt kära RUT-avdrag, som finansierar sig självt, är ett bra avdrag på det sättet att det ökar konkurrensen och tillväxttakten för en sektor som tidigare har varit väldigt svår att försörja sig och utvecklas inom. Städjobb har inneburit dead-end, i de flesta fall med några undantag. Men idag är det inte så. Det tycker jag är bra.

.

Men vi behöver mer! Vi behöver utveckla sjukvården till exempel, så den blir lika bra på att behandla både kvinnor och män, för man är inte lika duktig på båda könen idag. Inom samma sjukdomar får män mer hjälp än kvinnor. Mycket av forskningen är gjord av män och för män och på män.

.

Om vi vill ha ett jämlikt samhälle måste du agera och reagera på orättvisorna du ser. Ta av dig skygglapparna och se var du har framför dig.

.

Det är så viktigt för oss allihop.

.

Jag hävdar att det finns ett normativt maktförhållande mellan stad och land. Precis som att det finns ett normativt maktförhållande mellan kvinnor och män.

.

Med det menar jag att diskussionen i media och vid köksbordet utgår från att ekonomisk och social utveckling finns i städer och inte på landet. Landet är det gamla, förlegade, ojämställda och staden är det nya, fräscha, jämställda.

.

Detta är alltså något som enligt mig finns i vårt undermedvetna och inte något som finns nedskrivet.

.

Men det ger ändå stor effekt på allt vi skriver ner när det gäller att utveckla landsbygden, både i politiska och opolitiska sammanhang.

.

Men eftersom vi nu alla höll med om att livet på landet och livet i stan ser olika ut, så måste ju även utveckling se olika ut i stad och land. Jag vill absolut inte lägga fram landsbygden med offermentalitet eller våra engagerade politiker som elaka personer med snedvridna uppfattningar.

.

Men jag tror att hela Sveriges tillväxt har mycket att vinna på att vi hittar det som inte syns idag gällande landsbygd och utveckling.

.

Vad gör man egentligen på landsbygden i Sverige?

.

Hur tjänar man sina pengar?

.

Det är frustrerande att vara feminist.

.

.

Att vara feminist är att anse att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp och att det förhållandet behöver förändras.

.

Den ojämlikhet som förut var lagstadgad har vi försökt ta bort, men det är svårt eftersom det bland annat rör sig om ett normativt maktförhållande. Ett normativt maktförhållande är kort och gott att vi gör saker som gör att kvinnors underordning återskapas, utan att det är meningen.

.

Vi säjer och gör saker varje dag som vi inte tänker på, men som ändå leder till att utvecklingen mot mer jämlikhet stannar, går trögt eller till och med i vissa fall går baklänges.

.

Det finns fortfarande lagar som diskriminerar kvinnor.

.

Ta pensionssystemet till exempel! Pensionen utgår efter ett statistiskt mått på förväntad livslängd. Man får alltså inte sin pension beroende av kön utan utifrån förväntad livslängd. Men kvinnor förväntas leva längre än män. Kvinnor tränar mer än män. De röker och dricker mindre. Snusar mer sällan och äter nyttigare.

.

Kan det vara därför kvinnor lever längre tro?

.

Media har länge anklagats för att presentera en bild av kvinnor som ger kvinnor dåligt samvete för hur de ser ut och för det som de äter fel exempelvis. En massiv medial kampanj får alltså kvinnor att bry sig mer om sin hälsa.

.

Det leder till att de lever längre och därför får de lägre pension.

.

Cirkeln är sluten och samhällsdelar som aldrig ville samarbeta i detta samarbetar ändå för att flerfaldigt straffa kvinnor endast för att de är kvinnor.

.

Ibland kan man bli så trött på att se mönster som detta.

.

Att aldrig kunna blunda för hur jag personligen bemöter kvinnor och män i mitt arbete, hur jag själv framstår som kvinna och så vidare..

.

Men det är ändå värt det!

.

I mitt förra inlägg skrev jag ju om en person jag diskuterade med på norrans hemsida och nu har alltså samma person letat upp fler av mina kommenatarer att kommentera.

Vill bara uppmärksamma mina läsare om en väldigt rolig diskussion om feminism som jag håller på med i ett diskussionsfält på norrans hemsida. Diskussionen har spårat ur flera gånger och det tycker jag är som kul, även om jag tycker lite synd om den som från början skrev insändaren. För det är ju inte det som står i insändaren vi diskuterar.

Vi har byggt vårt gamla samhälle på förvärvsarbetare. Det har byggts upp av förvärvsarbetares löner och på förvärvsarbetares villkor. När kvinnorna fick gå ut på förvärvsarbetsmarknaden var det på de gamla villkor som redan fanns. Fast de fick börja från botten, med de lägsta lönerna och tyvärr har många inte fått komma så långt de vill ens idag.

.

Vårt omoderna samhälle är lika för alla, som det kallas. Alla förväntas kunna arbeta lika mycket och i princip på samma sätt och på samma tider. Alla förväntas ha lika mycket fri tid utöver den arbetade tiden och alla förväntas kunna och vilja arbeta ungefär lika mycket, med ungefär samma saker.

.

När man nu ser framåt, mot det moderna, så ser jag något helt annat, något nytt. Jag ser att man får större och större möjligheter att försörja sig själv på olika sätt. Vissa väljer att fortsätta förvärvsarbeta som man gjorde förr. Vissa väljer att leda förvärvsarbetare, som man gjorde förr. Andra kanske hellre vill ha ett eget litet företag, som inte behöver vara större än den gård man bor på. Vissa kanske vill förvärvsarbeta under vissa perioder under året och sedan vara ledig från arbete resten av året.

.

En del människor väljer att helt och hållet leva av det man har omkring sig, ett självhushållande liv. Vissa väljer att utöver ett självhushållande liv förvärvsarbeta eller driva företag vid sidan om. Vissa förvärvsarbetar som man gjorde förr, men med självhushållningssträvanden.

.

Men det är viktigt att det sociala skyddsnätet som är finansierat av staten hänger med i denna förändring. Om pensionssystemet, LAS och a-kassereglerna till exempel är utformade efter det omoderna samhället som inte berör majoriteten av folket längre, så blir detta ovärderliga skyddsnät ett hinder istället för något som för utvecklingen framåt.

.

Starta eget- bidraget finns idag, och det är en del av utvecklingen mot det nya.

.

RUT-avdraget är nästa exempel, skatteavdraget som finansierar sig själv.

.

Men det behövs mer!

.

Och det behöver förnyas hela tiden.

.

Så ta tag i problemen nu och börja arbeta.

.

Nu förnyar vi Sverige!

.

Min erfarenhet av arbetslivet har visat att det finns vitt skilda uppfattningar om vad som är arbete och vad som är vila, om vad som är arbetsmoral och vad som är lättja, om vad som är viktigt och inte viktigt arbete och om vilket arbete som ska ge en stor lön och vilket arbete som ska ge en liten lön.

.

Trots att det finns så skilda uppfattningar har det ändå funnits en uppfattning som är starkt normativ och likformig. Jag menar alltså att många människor hakar omedvetet på en uppfattning som de egentligen inte står för när det kommer till kritan när det gäller detta området. Jag pratar förstås om den Svenska arbetarmoralen, som har förväntats vara lika för alla, stadsbodende som landsboende, kvinna som man. Kvinnan skulle till varje pris ut i arbete och inte gå hemma och dra benen efter sig. Basta.

.

Men det där är gammalt nu. Idag är hemmaarbetet mer värt och man pratar om det. Men vi har långt kvar att gå. Undersökningen som visade att män la ner 11 statistiska minuter mer på hemarbete och kvinnor 14 statistiska minuter mindre hurrade jag inte många gånger för. 11 och 14 statistiska minuter på tio år är på tok för långsamt för 2000-talet. Och så länge det faktiskt är kvinnorna som gör hemarbetet tycker jag faktiskt att vi ska få all cred för det också!

.

”Hemmet ska vara en plats för vila och rekreation”

.

Inredningstidningsfrasen är målande. Ett lugnt, avskalat, ofta vitt hem presenteras för läsaren. Inte en nött vileda quick mop från sent 90-tal i sikte.

.

Och inredningstidningen visar på ett ideal, ett ideal som blir en norm, om inget annat visas som motvikt. Jag undrar ibland hur all vila och rekreation i ett sådant rum ska gå till rent konkret. För det är ju fysiskt omöjligt att göra annat än att se tv eller läsa i det hem som presenteras.

.

Är det vila och rekreation att endast se tv och läsa under alla dessa hemmatimmar vi trots allt har? Är det rimligt att tänka sig att det är det enda man behöver göra under de hemmatimmar man har?

.

.

Mitt hem är och har alltid varit en plats för arbete.

.

Härligt arbete och mycket kärlek!

.

Då var man hemma igen med allt vad det innebär. Host, harkel och underbar luft, god mat och mycket värme, även om det är kallt ibland.

Jag har nu lyssnat på Magnus Kindblom, Per Åsling och Marita Ljung. Vi har diskuterat i smågrupper och kommit på smarta saker.