Tomtebolycka

Jag har nu försökt lite av varje och av allt jag prövat hittills verkar effektivast vara att köra helt utan annonser på bloggen, om man inte lyckas sälja annonser själv, marknadsföra via Facebook och att länka och pinga så mycket som möjligt. Det jag prövat i övrig med reklamlänkar, smårutor och annat har inte funkat bra alls på unika besökare..

I helgen blir det iallafall Arvidsjaur och brudarna. Det blir mycket dans och en hel del bus! Sen blir det marknad till på köpet! Mycket mysigt. Jag längtar dit och den vackra Arvidsjaurska vårvintern. Den är verkligen något speciellt!

För övrigt har jag en plan. Igen. Långt ifrån första gången, men den här gången kanske det går vägen! Hoppet är väl det sista som lämnar mig med vetja!

Idag jobbar jag lite. Men sen blir det helg :)

Jaa, idag blev det en del politik. Har suttit med Centerpartiets framtidsbygge hela dagen. Det är en wiki som man kan gå in och skriva allt man vill på. Det är bara att klippa och klistra. De kommer arbeta om allt som kommit in där, via brev, mail och diskussioner och sedan bygga ett helt nytt idéprogram. Och alla får vara med och bygga i Sveriges öppnaste parti. Allt man behöver är en användare. Man behöver inte vara medlem, inte väljare det är bara att tycka till ändå.

Detta idéprogram är det jag jobbat med idag. Men det är också en del arbete med skrivelser och utbildningar kors och tvärs. Dessutom har vi diskuterat sopor. Om man nu vill att människor ska sopsortera mer och slänga mindre, hur vore det då med någon form av kompensation för detta? Någon form av möjlighet att äga en sopabonnemang tillsammans exempelvis på landsbygden där man inte KAN konsumera lika mycket..

Sen arbetar jag med motioner, insändare och manus idag. Och får samtal om min förträffliga person :) "Om fem år är du i Riksdan" fick jag höra av en väljare. Trevligt med uppmuntran!

Jag hoppas att just du hör av dig både till Framtidsbygget om allt du vill att Sverige ska vara och till mig om enskilda frågor du skulle vilja att någon drev. Tillsammans kan vi göra förändring! Se bara på Norrbotniabanan nu!

En av mina långa djupa rottrådar ligger i dalafjällen. Bland krokiga, korta urgamla tallar och spöklikt ljusgrön fönsterlav. Där finns en höjd, en vall och en skog som andas jag. Som ropar av längtan efter mig. Mons Helena. Så många generationer har brukat jorden där. Kämpat och slitit, för min framgångs skull. Jag är så tacksam.

Men det är mitt liv jag måste leva.

Varje år, tidig vår och höst, när det är mycket med det värdsliga och lite med det jordiska just här. Då längtar jag mig nästan sjuk till Särna. Många andra längtar dit på sommaren. Då tänker de getmjölk och kolbotten med mesmörduppe på vallen. Med bräkandet runt knuten. Och visst är det magiskt där mitt i sommaren. Visst är det så.

Men mitt eget traditionsarv från min farmor- generation pekar på ditresa till påsk och till älgjaktens början. Och på något konstigt vis är det oftast även då jag behöver det mest. När jag behöver vila mig från det värdsliga innan det jordiska sätter in.

Då vill jag till Särna.

Senaste dagarna har varit proppfulla. Nu straffas jag för att jag hållit för högt tempo genom att få sol i ögonen och inte kunna sova på veckans enda sovmorgon. En hund piper nere. En hund suckar vid sängen. En katt snusar och myser på min kudde och en karl ligger halverst ovanpå min arm så jag inte ska gå upp för tidigt.

Det har varit en härlig vecka med mycket landsbygdspolitik! Tisdag kväll diskuterade jag strandskyddet å en så kallad LIS-träff. Det var en bra träff förutom att en representant från S försökte ta åt sig äran för nått han absolut inte gjort.

Torsdag bar det av till Stockholm och Kretsordförandekonferens för Sveriges öppnaste parti! Vi pratade bland annat om Framtidsbygget, som är Centerpartiets Wiki och ideprogram. Alltså- om det är något du tycker Centern ska driva så kan du- oavsett om du är medlem eller väljare eller inget alls- gå in och klippa och klistra som du vill. Allt kommer att läsas och i övrigt funkar det som Wikipedia.

Fredag tog jag det lugnt. Men blev bjuden på totalt otippad surströmmingsfest på kvällen :) jag åt tonfisk, creme fraîche och tomater i stort sett. Lite lök också. Det var gott :)

Så igår. Distriktsstämma för det hållbara, entreprenöriella Centerpartiet. Vi som fixat satsningarna på vindkraft, inlandsinnovation och upprustningen av enskilda vägar du vet :) Jag fick lyssna på min idol, Maud Olofsson, och jag undrar om vi kommer ha en vice stadsminister från Västerbotten igen.. Hon är så otroligt inspirerande och berättar för oss att det inte behöver vara så märkvärdigt. Det räcker med självförtroende, bondförnuft och ett stort leende! Självklart diskuterade vi även förslaget om sänkta ingångslöner. Många åsikter vädrades men till slut bestämde vi iallafall vad vi skulle tycka och göra. Det är väldigt olyckligt att så många missförstått det iallafall. Det var vi överens om.

Så idag då. Först vill jag ut till kaninerna. Längtar efter dem. Sen blir det fikafrämmande och LIS igen. Med en markägare och hans planer. Sen Skoterutflykt med hela Moen-familjen utom lillebror. Vi ska laga mat ute och bara mysa :) det blir älgskav i LCHF-tortillas med sallad, salsa och vitlökscremefraiche. Chokladmuffins till efterrätt. Allt är LCHF eftersom fyra av sex personer är ganska strikta. Världens bästa diet som sagt.

Världens bästa!

Äntligen har någon lyssnat på det jag malt på om i tre år. Och skrivit en ledare om det i DN.

Du hittar den här: http://www.dn.se/ledare/kolumner/gor-baguetter-av-all-skit

Tyvärr är det inte mitt eget parti som står bakom men ändå!!

Läste dagens DN på planet och där hade denna prisade ledare fått kritik. Man menade att detta med att återvinna slam är långt ifrån en ny ide och man slutade minsann med det eftersom det innehöll så mycket gifter som sen hamnade i vår mat. Så då tar vi lite konstgödning istället. Rent och giftfritt. Eller så inte.

Jag ska försöka sammanfatta här så jag förstår. Vi lever i ett samhälle där vi äter, klär ossoch tvättar oss med gift. Hoppsansa så hamnade det i avföringen också konstigt nog. Och i jorden som vi gödslar med avföringen, så vi får äta giftet igen. Det var ju inte bra.

Men om vi tar ett annat gift som heter konstgödning istället då? Då borde ju allt bli rent och vackert? Jaså inte?? Menar du att det andra giftet hamnar i havet och att det nya giftet ligger kvar i bunkrar och giftar sig? Underligt.

Tänker på sommarlovsmorgonprogrammet Tippen och gubben i slutet som vrålar "ingenting försvinner, allt finns kvaaaaar!!"

För visst borde vi förstå snart att allt gift vi tillverkar och köper får vi också mata våra barn med? Visst kan vi fatta snart att vi har gjort oss beroende av vår egen skit? Och då menar jag dålig skit som gift. Inte bra skit som får det att växa på landsbygden igen. Men då måste vi väl ha djur där också kanske. Och det vill vi ju inte ha. För det har ju aldrig funnits folk som har livnärt sig på att bruka jorden gubevars! Inte i Sverige inte.

Nåväl.

Det är iallafall ledaren jag vill lyfta fram. Och den syn på förhållandet mellan stad och land som han nämner. Förstår ni vad han menar så förstår ni mitt kall. Maktförhållandet ska bort. Patriarkatet krossas.

Hjälp mig!!

Jag ligger på golvet. När jag var barn gjorde min pappa ofta det efter maten. Sen brukade alla barn lägga sig ner bredvid honom eller hoppa på hans mage. Hunden var förstås också med.

Min hund fattar för övrigt inte vad jag håller på med.

Innan mörkret faller ska vi besöka kaninerna och promenera hunden. Skulle ha haft tagit tag i en ordentlig rengöring av kaninburarna och klippa klorna inför parningen. Men det får helt enkelt bli en annan dag. Gårdagen var fullspäckad 12 timmar utan rast. Idag har jag jobbat. Imorgon bär det av till Stockholm.

Jag ska på kretsordförandekonferens på riksdagen. Riktigt spännande! Jag hoppas att jag ska få mycket bra info och en hel bunt med kontakter dessutom :) men det blir en tidig kväll.

Det är verkligen dags att så. Jag känner det i hela kroppen!

Detta är en dag av total balans mellan mörker och ljus. Både vintern och sommaren är lika starka nu. Precis som på höstens eget solstånd. Innan den här dagen har vi färdats genom det mörka halvåret. Halvåret med vissnande gräs och frusna trattkantareller. Halvåret med midvinter, snö och mörker. Halvåret då stjärnor lyser, norrskenet brinner och snön gnistrar.

Nu drar sig isen och snön obönhörligen tillbaka. Gradvis väcker solen mig tidigare och tidigare. Den lyser direkt på mig från sovrumsfönstret. Jag tackar för vintern och allt den gett. All vila och allt lugn. Nu är det ara en tidsfråga innan jag odlar i varmbänk och inreder hönshus.

Vilan och kämpandet med tunga vedlass i skottkärran uppför den branta backen är snart slut. På dagarna hänger jag tvätt ute som luktar himmelskt fräscht i byrålådan och linneskåpet. Hunden gör glädjeskutt när hon hittar gömda pinnar och ben i snön. De sista frysta blåbären räddar mig från den hotande influensan.

Jag sörjer ett löfte som aldrig uppfylldes. Men försöker att hoppas framåt ändå. Det är inte helt lätt att förstå dem som lever under andra lagar än vi.

Nu är det dags att fira iallafall! Fira att våren är här och väcker jorden till liv igen, och att jag än en gång får försöka så ett frö i min egen jord, under stora förhoppningar och inte ett tvivel så långt ögat kan nå. Jorden ska täckas av ett ljusgrönt skimmer och häggen ska blomma igen. Vitsippor ska lysa i brungräset och fåglarna ska höras i öronbedövande kör. Ännu en gång kommer det. Och jag ska se varje nyans!

Hallå mina vänner!

Kan meddela att idag är det musik på hög volym, stora grillen är varm och rasande motorer osar överallt! Det är skotertävling och jag är publik!

Ingen skoter nyare än årsmodell -86 är med och det tycker jag är himla bra. Farten och prestationen blir ju en helt annan. Det blir en annan stämning, ett annat ideal än om det skulle ha varit moderna skotrar man körde med. För tillfället är det paus, sen kör de igång med utslagning. Det blir väl buckla och applåder till den som vinner kan jag tänka mig :)

Ikväll är det After skoter och pub. Men vi ska inte dit. Vi ska på 30årsfest i min barndoms by. Så det är bara att snabbt hoppa ur täckisar och i festblåsan när vi kommer härifrån.

Nu har jag inte tid att blogga mer, för nu går starten!

Idag har jag sett fascinerade barn som lekt i rännilar av smältvatten. En av mina favoritlekar som barn. Tänker på det varje gång jag ser smältvatten rinna i sitt typiska rutmönster.

Jag minns mig själv i skolan. Där fanns en enorm fotbollsplan. Jag var lite sur för jag tyckte den var ful. Dessutom var det bara de coola som fick vara med och spela fotboll. Med andra ord inte jag. Jag var så sur över det att jag vägrade spela fotboll hela skolåldern. Av ren princip hatade jag fulplanen.

En gång när snön smälte blev det världens största vattenpöl på fotbollsplanen. Plötsligt tyckte jag att jag hittade en bra användning för den! Jag sopade vattnet fram och tillbaka genom smala och breda rännilar. Dämde upp och släppte lös med mina kompisar. Till min stora lycka hakade några av killarna på. Särskilt glad var jag för den blonda killen med skrattgropar och ojämna tänder. Han hade ett leende som fick mig att rodna om kinderna och pirra i magen. Fullständigt killtokig hade jag varit sen fem års ålder.

Skrattgropskillen med pirrpirrleendet kom plötsligt på att vattnet skulle sopas bort från pölen och planen så planen blev torr och man kunde spela fotboll. Jag sa att jag ville hålla på med vattenpölen mer, bad honom sluta sopa bort vattnet. Skrattgropskillen skrattade åt mig och fortsatte ändå.

"Är du dum i huvet eller? Vi vill ju spela fotboll!"

Jag blev sådär fruktansvärt jättearg just där och då. Alltid, alltid var deras lek viktigast och i fokus. Hela den snöfria säsongen hade de den där stora fula planen. Och jag fick inte vara med. Så jag gjorde nått jag aldrig brukade göra. Jag skvallrade för fröken. Och jag skvallrade för rätt fröken och fick rätt. Ha!!

Efter slöjden gick vi hem. Skrattgropskillen stod och gjorde en gång från pölen med leriga skor. Jag byggde upp fördämningen igen, men dagen därpå var pölen borta ändå. Aldrig att jag stod vid fotbollsplanen med pirr i magen på grund av skrattgropskillen. Han blev en av DEM. De som tyckte de manliga sporterna var viktigare än de kvinnliga aktiviteterna.

Så jag började spana på en kille i högstadiet istället. Med bruna ögon och blondt hår. Han hade faktiskt också skrattgropar. Sådeså.

Jag måste säga att det är väldigt spännande att jobba som politiker.. Även om jag inte får någon lön för det.. Än!

Idag blev jag intervjuad av Norran, både på grund av min blogg och det jag skriver om här, men också på grund av mitt nya ordförandeskap i Centerpartiet. Jag bjöd på honungsolja att smörja händerna med, kaffe och historier men också en liten trudelutt av min kulning. Det lät hemskt men vad gör man inte för medialt utrymme? Hahaha...

Kulning är en konstform, en känsla och en kraft. Den strömmar från jorden genom min kropp och till vinden. Den är svår att ge på beställning, ännu svårare på fel ställe. Dessutom blev jag nervös. Men tiden ska nog komma när jag kular bra också, när andra hör på. För jag kan ju när jag är själv. Faktiskt.

Sen drar det ihop sig till ännu en Stockholmsresa för min del. Det är alltid spännande att åka till stora staden.. Men nog hade jag gärna haft någon att uppleva staden tillsammans med. Det är lite tråkigt att åka dit själv hela tiden. Det finns inget jag behöver heller.. Så de löns int shoppa loss heller.

För övrigt tycker jag det är dags att jag börjar få lön snart. För vi behöver renovera tak och bygga hönshus.

Är det någon som är intresserad av att delta i ett självhushållningsprojekt förresten? Eller vet ni någon som kan vara intresserad? Det kan vara privatpersoner, organisationer av olika slag eller föreningar. Hör av er!

[email protected]

Hej mina kära läsare! Idag vill jag gå ut med en efterlysning, och jag tror ni kan hjälpa mig.

Jag söker en fotograf som vill marknadsföra sina bilder via min blogg. Förslagsvis har fotografen varit inne på min blogg och är inne på någotsånär samma linje som jag, värderingsmässigt. Jag hoppas att fotografen har fina naturbilder som hen vill visa upp. Jag kan erbjuda många fina miljöer och idéer på bilder, men tyvärr ingen ekonomisk ersättning i nuläget. Om vi lyckas marknadsföra min blogg så den ger klirr i kassan så delar vi givetvis på detta.

Jag hoppas även fotografen är intresserad av ett självhushållningsprojekt!

Mig når man här eller via mail: [email protected]

Tack!

Sen min viktoperation har jag haft väldigt svårt med min vikt. Först rasade jag i vikt. Eller rasade.. Ett kilo i veckan var det. Sen stannade jag i vikt. 30 kilo från målet. Och då var målet ändå 25 kilo högre än den så kallade normalvikten. Där har jag stannat i två år. Jag har prövat att äta för mycket och för lite. Jag har prövat att träna mycket, lagom, lite och inget alls. Hur jag än gjorde så stod jag still.

Tills nu!

Det började med ett par besök hos en kinesiolog och homeopat. Hon har en underbar mottagning som heter Kroppsrike och ligger i Mångbyn utanför Lövånger. Till att börja med gav hon mig jod. För min ämnesomsättning funkade inte, trots att läkarna sa att den gjorde det. Hon har behandlat hela min kropp med varsamma, varma händer. Hon har frågat mig och min kropp vad som är fel och vad jag kan göra för att det ska bli bra igen. Känslomässiga hinder höll mig i ett järngrepp. Jag fick höra en och annan sanning som gjorde lite ont i magen först. Hon behandlade ett hormonellt problem som jag kämpat med sen jag var 16. Till sist rensade vi min kropp ordentligt och jag fick tabletter som öppnar min kropp för näring igen. Mot hennes rekommendationer äter jag en strikt LCHF-kost. Jag gör det för att jag känner en stark övertygelse om att det är detta jag ska göra och jag vet att hon skulle hålla med om hon visste exakt hur jag äter.

Det fantastiskaste är att jag äntligen förlorat fyra kilo!

Jag väger mig bara en gång i månaden på allvar. I övrigt väger jag mig i smyg då och då. Men det är bara den där månadsvägningen jag går på. På allvar. Ni får gärna komma med förebråelser och tveksamma studier som visar att blodfetterna höjs av LCHF. Jag vet hur min kropp reagerar på potatis, ris, pasta och bröd nu. Jag har ätit som jag blev tillsagd. Och jag fick bära skammen när jag inte kunde springa ändå. Nu är det slut på det. Tills jag får se svart på vitt att JAG mår sämre av den kost jag äter. Då kommer jag ändra mig igen. Men inte förrän dess!

Ok. Nu har jag betalat för ditt uppehälle lång tid utan att begära något tillbaka. Så bjud mig på middag! Det är det minsta du kan göra. Förresten har jag planer på att skippa kyl och frys helt i framtiden om det blir dyrare med ström. Vad sa du nu då??

Marcus jobbar hela helgen, jag är sjuk. Ändå har vi städat hela huset idag. Inte utan gråt och yrsel. Men nu är det rent! Jag har eldat och gjort mysigt här hemma i min ensamhet. Tinat upp en bit av förra helgens lyckade kladdkaka.. Så, som sagt: Feed me!

Det är inget Nedra Hotell det här. Det ska du ha klart för dig.

Vanligtvis när man pratar om ett mediadrev så brukar det vara något negativt.

Det är det inte här och idag!

Idag är det internationella kvinnodagen och därför har centerpartiet i Burträsk firat Veronica Isaksson på Skapa med tårta! Hon är en otroligt inspirerande kvinna och företagare som vågar satsa på en nishad butik i Burträsk. Hon har minst sagt koll på handeln i området och hon vet vad det finns marknad för på denna ort. Jag hoppas att många tar henne som exempel när man pratar om företagande utanför städerna!

På grund av detta har jag idag intervjuats av både tidningar och radio. Jag har skrivit insändare och debattartiklar och under nästa vecka kommer det mer. Så det är absolut ett positivt mediadrev detta!

Jag höll dessutom på att inte kunna komma i tid, eftersom min snygga avelshane Romeo hade rymt dagen till ära! Jag blev jätteorolig, men då kom han fram och nosade på mig lite. Så det var ingen fara. Marcus var snäll och avbröt sin sovmorgon och gick och fångade in busfröet. Det är sånna gånger man är glad att man är två!

Nu tänker jag bara gotta mig åt detta ett tag. Idag är det fullmåne och jag ska be och tacka för allt jag fått. Jag ska också be om sol och glädje i helgen!

Sköt om sig och se till att uppvakta en kvinna du tycker är stark och inspirerande! Vi behöver göra det, om vi ska få ett jämställt samhälle någon gång. Då måste vi se kvinnorna och vad vi gör mycket mer än idag. Så kör på nu!

Det finns ett maktförhållande mellan stad och land i Sverige på samma sätt som det finns ett maktförhållande mellan kvinnor och män. Maktförhållandet gör att man måste sätta landsbygden eller kvinnorna helt i fokus för en tid och på det sättet bekräfta att maktförhållandet existerar. Om man inte gör det så kommer maktförhållandet finnas kvar. Av samma anledning som till varför det fortfarande inte råder jämställdhet mellan kvinnor och män. På grund av maktförhållandet växer inte stad och land på samma villkor. Därför blir hela Sveriges ekonomiska och sociala tillväxt lidande, helt i onödan!

I det här blogginlägget tänker jag med hjälp av Berit Ås härskartekniker bevisa att andra partier redan bekräftat att centerpartiet står på landsbygdens sida, även om de kanske säger något annat.

Osynliggörande: trots att centerpartiet gjort massor av motioner och interpellationer som direkt kopplar till att förbättra för landsbygden, så framhåller man att centerpartiet inte gjort något alls. Detta trots att partier med många fler i Riksdag och Regering inte kan visa upp att man åstadkommit mer.

Förlöjligande: när man gör parodi på Centerpartiet, drar man nästan alltid paralleller till nationalromantiska drömmar, bönder som mest liknar amerikanska södern och till diverse skogsmullar och andra stadspåfund.

Undanhållande av information: EU satsar otroligt mycket på jordbruk och jordbrukspolitik. Men detta har alla andra partier nogsamt undanhållit Svenska folket. Massor av pengar och viktiga kontakter har vi gått miste om. Bara för att de mer stadsinriktade partierna har valt att underskatta landsbygden i sin strävan att helt avskaffa den.

Dubbel bestraffning: eftersom det bara är centerpartiet som på allvar satsar tid och pengar på landsbygdsfrågor så får man ta emot både desperationen på grund av att inget händer och samtidigt får man ta smällen som det innebär att gång på gång ta upp dessa, av andra partier icke prioriterade frågor. Man får alltså ta smällen, både från dem som vill att landsbygden ska leva och från dem som anser att den inte behöver leva.

Påförande av skuld och skam: denna härskarteknik är en kombination mellan förlöjligande och påförande av skuld och skam. Alltså: centerpartiet får både ta debatten för exempelvis Nortbothniabanan, men vi får också skulden för att den inte är byggd. För att detta verkligen ska få oss centerpartister att tappa orken, förlöjligar man våra företrädare på olika sätt för att öbors medlemmar ska tvivla på att det jobb som gjorts verkligen har gjorts.

För alla som nu inte håller med mig, tror jag är hjärntvättad eller helt enkelt bara en elak borgare född med silversked i mun; se efter själva. Centern är Sveriges öppnaste parti och det finns en mängd olika sätt att få kunskap om partiet utan att göra nått åtagande alls. Så välkommen att höra av dog, välkommen att hälsa på. Och hoppas vi ses!

Vi går från en tid av mörker. En tid av svart himmel, vit snö och gnistrande stjärnor. Vi har firat solens födelse i en färgsprakande julhögtid mitt i detta mörka. Nu skapar solen pastelliga färgskiftningar med mörka kontraster i form av träd och husfasader.

Ett tjockt lager av is drar sig bakåt. I isen finns barr och skräp fastfruset som en påminnelse om det långa mörka som ligger bakom oss. Nu är det snart dags att förverkliga alla drömmar, allt jag har planerat för nådens år 2012. Just vid den här tiden på dagen silas solens strålar mellan två tallar så de landar mitt på vår bro. På precis rätt ställe har jag ställt en bänk. Precis som i fjol. Än så länge sitter jag med yllebyxor på liggunderlag och under fötterna har jag granris. Men allt eftersom solen värmer kommer dessa värmegaranter plockas bort en och en. Till slut flyttar jag tillochmed ut bänken. Ställer den vid det lilla plommonträdet.

Och fåglarna kvittrar. Än så länge en i taget. Än är det ingen öronbedövande kör av kvitter som aldrig tar slut. Än är det inga trastar som attack-skiter på katt och hund. Än står inga murklor och lockar trots sin giftighet och än blommar inga illröda tulpaner i rabatten.

Men färgerna.. När hösten blev vinter dämpades de dova färgerna av frosten till pastell. Nu är pastellerna tillbaka. Sakta mörknar de. Sakta blir snön grå och hård is. Sakta tar skogen och det ljusbruna gräset över och förbereder oss på spirande vår och försommar. Nu brukar tiden gå så fort. Jag vill inte missa en enda avnaturens skiftningar. Jag hoppas jag hinner se dem allihop!

Jag är en av dem som trots mina problem med övervikt aldrig haft mycket till övers för extremdieter och viktminskningskurer. Visst har jag försökt, det ska jag villigt erkänna. Men aldrig någon längre tid. När folk började tala om GI blev jag intresserad, eftersom jag också ansåg att jag hade vissa problem med kolhydraterna. När jag började höra om LCHF skrattade jag till en början högt. Äta en massa fett och gå ner i vikt?? Knappast. Men härifrån och därifrån hörde jag ju att det funkade på många. Att man dessutom la vikt vid tillsatsfri mat och gräsbetat kött gjorde mig ännu mer intresserad..

Och nu sitter jag här med kladdkaka. Utan det minsta dåliga samvete. Jag har använt Stevia en del och är nöjd, men den funkar dåligt ihop med smör tycker jag. Går bättre med olja. Jag har köpt en burk hemslungad honung. Honung är för sött, jag vet det. Men honung är tre gånger sötare än socker. Så om jag först tar en tredjedel av sockret och sen dessutom skär ner lite, så får jag kolhydratnivån på en bra nivå ändå! Plus att det känns naturligare än sötningsmedel..

3 ägg och 2 msk honung vispas pösigt.
3 msk kakao, 1 tsk vaniljsocker och 0,5 msk fiberhusk blandas för sig och sen i äggen.
100 g smör smälts och blandas i.

Kakan gräddas i en smord springform i 10 min i 200 g och serveras kall.

Jag handvispade grädde med lite creme fraîche till. Jag tycker det blir fluffigt och krämigt då. Inget vatten i grädden här inte! Kakan blev väldigt låg så man kan nog använda en mindre form om man har. Nästa gång ska jag göra kladdkakemuffins av samma smet!

Den 11:e ska jag väga mig. Om jag gått ner i vikt då är detta utan tvekan den bästa dieten ever. Men om det lyckas kommer jag även vara väldigt förbittrad på alla de som rekommenderat mig att äta mindre fett och mer kolhydrat. Det kommer innebära många nya matdebatter, för egen del, men också gentemot alla andra jag känner och bryr mig om. Alla barn, som just nu kanske lär sig fel i skolan. Alla barn som vallas in i livslångt kolhydratberoende..

Så vi får väl se.

Om det är några filmer jag inte förstår så är det Bond-filmerna. Om det är några filmer jag verkligen gillar så är det Austin Powers.

Om det är några filmer jag inte förstår så är det mission impossible och The Island. Om det är några filmer jag verkligen gillar så är det crounching tiger, hidden dragon och inglorious bastards.

Jag gillar inte monty pyton och inte Lottie britain. Tacka vet jag smala Sussie, bröllopsfotografen och ingen bor i skogen.

För övrigt har jag varit på anställningsintervju idag. Hoppas det går vägen!

I flera veckor har jag taggat. I morse bar det av. Jag vaknade redan klockan ett inatt och trodde det var morgon. Men det var det ju inte. Skulle ju inte stiga upp förrän fyra, gubevars!

Det har varit plusgrader inatt. Den fluffiga snön hade dragit ihop sig, blivit kompakt. Jag hängde ut kaninernas vattenflaskor och hörde det droppa i mörkret. När jag satt bakom ratten ljusnade det långsamt. Uppe i luften såg jag en snöig sol och en röd soluppgång. Sen såg jag moln. Och sol.

Ner genom molnen igen med frukost och kaffe i magen och dagens nyheter i knät. Snön var bortblåst och sjöisarna tunna och spröda. Arlanda rullade på i sakta mak. Inte som nu när det är liv, rörelse, prat och skämt. Folk svischar förbi på sparkcyklar. Och jag är en hel timme tidig. Såg inte rätt på biljetten riktigt.. Men det gör inget, gillar inte att gå på stan när jag inte hittar..

Idag har vi planerat start av landsbygdsnätverk. Det känns jätteroligt och spännande faktiskt, att få vara med på detta arbete. Knyta kontakter med andra engagerade, ha någon att diskutera med, någon att ringa.. Det blir bra det! Nä, nu ska jag sitta här och stirra på utgången tills den öppnas, om sisådär en halvtimme.

Ha en fin kväll!